Det stundande upproret – ”Andra cirkeln” (eller den dolda läroplanen)

Tidigare: ”Första cirkeln” (eller hur kapitalismen mördar människan) Det andra kapitlet i DSU fortsätter, eller vidgar, problemformuleringen som presenterades i det första kapitlet. Men nu handlar det om hur finanskapitalismen reproducerar sig själv genom skolväsendet. Liksom första kapitlets beskrivning av marknadsföringens upplösning av Jaget hos människan, är denna beskrivning också tidigare analyserad. Just skolan som en fostrande funktion och en stagnerande reproducent av nuvarande normer har en gedigen blottning i den kritiska skolforskningen. Jag har tidigare skrivit om denna funktion hos skolan där begreppet ”den dolda läroplanen” används: ”Föreställningen om ”den dolda läroplanen” korrelerar med en förståelse av verkligheten som … Continue reading ”Det stundande upproret – ”Andra cirkeln” (eller den dolda läroplanen)”

Det stundande upproret – ”Första cirkeln” (eller hur kapitalismen mördar människan)

Efter att ha läst den första cirkeln slår det mig hur fräscht det är skrivet. Texten flödar för att kommunicera en problemformulering för alla sorters läsare. Därför kan man med rätta beskriva DSU som ett manifest för massan. Det existerar inga litterära hänvisningar, inga fotnötter och inget upprepande teoretiskt verbiage. Istället får vi som läsare en bild av vårt samtida lidande stundtals i poetiska beskrivningar. DSU är alltså något som den alternativa vänstern inte har lyckats med sedan guldåldern på 60-70-talen, att helt enkelt popularisera den politiska kritiken. DSU börjar med att beskriva vårt marknadsekonomiska system och dess påverkan på … Continue reading ”Det stundande upproret – ”Första cirkeln” (eller hur kapitalismen mördar människan)”

Kritik mot keynesianismen

Penningcirkulationens självständighet i förhållande till varuproduktionen och de verkliga varorna verkar vara något som ledarskribenterna i SvD saknar kunskap om. Han resonerar om en marknadsekonomi innan kapitalismen, om en historisk tid då ekonomin dominerades av varubyte och pengar bara var ett medel för detta byte. Då har man missat utvecklingen av kapitalismens självständiga penningcirkulation, och hur denna utveckling allt mer lett till kriser då den aldrig helt kan skiljas från varubyte. Det är också retoriskt av skribenten att försöka få inflationskrisen i Venezuela att vara något annat problem än ett inneboende kapitalistiskt problem, otaliga regeringar av alla politiska färger i … Continue reading ”Kritik mot keynesianismen”

Den svenska högerns försvar av USA:s brott mot mänskligheten

Den svenska högern har alltid haft en blind fläck när det gäller supermakten USA. En sund och konsekvent kritik av supermakten har aldrig varit ett naturlig alternativ, mycket kanske för att det setts som ett taktiskt val eftersom USA ses som den främsta marknadsekonomiska landet. USA har under historiens gång fungerat som en symbol för värderingar och politik som stått nära den svenska högern. När det gäller våra största borgerliga organisationer så kan vi ta Folkpartiet som exempel. Sven Wedén som var folkpartiledare 1965 menade att det inte var USA som var den aggressiva parten i Vietnamkriget och beskrev dess … Continue reading ”Den svenska högerns försvar av USA:s brott mot mänskligheten”

Kvinnans roll i den tidiga industrin

Som en konsekven utav den växande proto-industrin kom giftemålen att sparas till en hög ålder för att bemöta den stora tillfrågan av arbetskraft. Dessutom kom denna skiftande ekonomiska produktionen att öka det konkurerande trycket på familjen. Det har påståtts av historiker att rollen för kvinnan och barnet i familjen ökade i och med den förindustriella ekonomiska utvecklingen, då utförde en stor del utav hemproduktionen. Men som Maxine Berg påpekar så insinuerar sådana argument att kvinnan ställning var mindre i ett agralt system, verkligheten snarare var tvärtom. Att kvinnans ställning faktiskt var starkare i det agrara samhälle än vad som den … Continue reading ”Kvinnans roll i den tidiga industrin”

Pierre Bourdieus klassteori jämfört med marxismens

I början av en introduktion ( Pierre Bourdieu (1999 [1994]), Praktisk förnuft. Bidrag till en handlingsteori, s. 11 – 24.) kan man läsa en förklaring av Bourdieu själv vad gäller hans förhållande till teori och empiri. Han beskriver det som ett ställningstagande ifrån vad han beskriver ”den stora teorin”, som utmärks genom frånvaron av hänsvisning till empirisk verklighet. För att förstå den sociala världens innersta logik menar Bourdieu att man måste födjupa sig i en historiskt placerad och till tidens särskilda karaktärs empirisk verklighet, man kan alltså påstå att förhållandet mellan teori och empiri där empiri kan beskrivas som en … Continue reading ”Pierre Bourdieus klassteori jämfört med marxismens”

Hur skapades den nyliberala hegemonin?

De nyliberala taktiska manövrerna hänvisas till näringslivets ”tankesmedjor” och förlag som Ratio, Timbro och Smedjan. Sture Eskilsson (f.d. chef för SAF) var den som inledde en informationsstrategi för näringslivet på 1970-talet för att erövra problemformuleringsprivilegiet (tolkningsföreträdet) i samhället, av vilket han tidigare förfärat sig ha förlorat. Eskilsson nämner speciellt tre orsaker till varför marknadsliberalismen har kunnat erövrat tolkningsföreträdet och dessa är: 01: Det svenska Nobelpriset i ekonomi. Under Assae Lindbecks ledning tilldelades nyliberalismens profeter Friedrich von Hayek (1975) och Milton Friedman (1976). Detta gav legitimitet och prestige. 02: De skapade forskningsinstitut där nyliberala idéer kunde frodas. Exempelvis Institute of Economic … Continue reading ”Hur skapades den nyliberala hegemonin?”

Avreglering leder inte till större välgång och jämlikhet

I ett exemplar av ”häften för kritiska studier” (hfKS)  läser jag en intressant artikel skriven av Daniel Ankarloo. Den handlar om de nyliberala påståendena om att avreglering genererar större välgång och jämlikhet. På mycket återknyter det till en kort framställning jag tidigare gjort på denna blogg. Daniels artikel i hfKS ger dock fler källor till att de nyliberala påståenda är ogrundade och därtill att de faktiskt är just de källorna som nyliberalerna själva hänvisar till. De källorna jag syftar på är självklart Fraserinstitutet och The Heritage Foundation, som bägge samlar och kategoriserar länder i index av ”ekonomisk frihet”, vilket innebär en … Continue reading ”Avreglering leder inte till större välgång och jämlikhet”

Privatisering hotar yttrandefriheten

Sitter och läser det senaste nummret av tidskriften för grävande journalistik, Scoop (#3, 2007), där särskilt en artikel fastnade på näthinnan. Artikeln heter ”Sverige tystnar i takt med privatiseringarna” och är skriven av Hannes Delling. Delling levererar skrämmande fakta om den nyliberala utvecklingen i landet. Något som jag tidigare diskuterat och skrivit om på denna blogg som just en utveckling av likriktning i snarlikt riktning efter Orwells framtidsbeskrivning ”1984”, om det extremt likriktade övervakningssamhället. Delling beskriver hur privatiseringarna av den offentliga verksamheten gör att det blir svårare för anställda att ta kontakt med medierna och därmed också försvårar en granskning … Continue reading ”Privatisering hotar yttrandefriheten”

Karl Marx arbetsvärdeteori bekräftad av termodynamiken?

I tidningen Clarté finns det nämligen en artikel av ekonomen Paul Cockshott att läsa. I denna artikel redogör Cockshott hur matematikerna Moshe Machover och Emanuel Farjoun samt fysikern Viktor Yakovenko genom komparativa analyser mellan kapitalistisk ekonomi och termodynamiska lagar kommer fram till att arbetsvärdeteorin stämmer. Machover och Farjoun tänkte att den kapitalistiska ekonomin beter sig som en gas där molekyler interagerar med varandra genom att studsa på varandra. Molekylerna representerar då marknadsekonomins otaliga företag och individer som interagerar med varandra genom att köpa och sälja. Vad de kom fram till var att kapitalismen får förutsägelser som stämmer med arbetsvärdeteorin framställd av … Continue reading ”Karl Marx arbetsvärdeteori bekräftad av termodynamiken?”