Metaberättelsen handlar inte om oändliga vandringar i USA:s landsbygd, utan om intellektuell reflektion. För den som förväntat sig att få läsa en smaskig kioskvältare blir rejält besviken. Istället får en av huvudkaraktärerna Adam Trask erfara en genuint ond kvinna, Cathy Ames, som minst sagt våldsamt rycker upp Adam ur en naiv världsuppfattning. Man får läsa om personer som försöker leva utanför tidens värderingar kring pengar och rikedom, om personer som missförstås på grund av en ödmjuk vilja att skriva poesi. Dessa karaktärer, till vilka jag finner en viss liknelse i Kafkas böcker, tar en tredje ståndpunkt och ställer sig utanför samhället och de regler som medborgarna skall gå efter. För det tolkas de som socialister. Av någon anledning ser jag en koppling till vår samtid.
Men den reflektion som enligt mig ger boken verklig tyngd ligger i en konversation mellan Adam, hans mystiska betjänt Lee och deras intellektuelle granne och vän Samuel. I denna konversation, som binder ihop hela berättelsen, utgår de ifrån vissa utvalda texter från Genesis i Bibeln (närmare sagt de 16 verserna i fjärde kapitlet av Genesis). En snabb titt i den senaste svenska upplagan Bibel 2000, som anses vara en mycket mer korrekt utgåva jämfört med tidigare svenska utgåvor eftersom man tagit hänsyn till originaltexter och markerar utebliven text, kan man läsa följande:
”En gång frambar Kain en offergåva till Herren av markens gröda. Abel frambar också en gåva och offrade de fetaste delarna av de förstfödda djuren i sin hjord. Herren såg med välvilja på Abel och hans gåva men inte på Kain och hans gåva. Då blev Kain vred, och han sänkte blicken. Herren sade till Kain: ”Varför är du vred, och varför sänker du blicken? Om du handlar rätt vågar du ju lyfta blicken, men om du inte handlar rätt ligger synden vid dörren. Dig skall den åtrå, men du skall råda över den.” [1 Mos 4:3-7]
Det intressanta ligger i det som står i vers 7 där Gud förklarar för Kain att han skall råda över synden. En klart deterministisk förklaring som spår var människa att härska över synden någon gång oavsett hennes egna handlingar. Och mycket riktigt finner den mystiske betjänten Lee ut att denna förklaring om människans relation till synden har olika formuleringar i olika bibelöversättningar. Lee förklarar att i King James Bible finner man exakt samma formulering som jag fann i vår Bibel 2000; ”du skall”/ ”thou shalt”. Men Lee hittade en annan formulering i en nyare version ”The American Standard Bible”. I den bibeln fann Lee formuleringen; ”Do thou rule over him.” och därmed blir meningen förvandlad från ett löfte till en order. Denna skillnad sporrade Lee att tillsammans med lärda släktingar försöka forska i den ursprungliga meningen, och av den anledningen började de studera hebreiska för att så korrekt som möjligt kunna utvinna sanningen i berättelsen om människans relation till synderna. Efter år av fokuserade studier fann de svaret i det hebreiska ordet för formuleringen – timshel. På Samuels fråga varför Lee ansåg att just det ordet var så viktigt svarar han följande:
”The American Standard translation orders men to triumph over sin, and you can call sin ignorance. The King James translation makes a promise in ‘Thou shalt’, meaning that men will surely triumph over sin. But the Hebrew word, the word timshel – ‘Thou mayest’ – that gives a choice. It might be the most important word in the world. That says the way is open. That throws it right back on a man. For if ‘Thou mayest’ – it is also true that ‘Thou mayest not’.” [s. 269]
Vad händer om man inte tror att bibelns texter är gudomliga? Lee svarar på denna fråga på ett särskilt tillfredställande sätt:
”Any writing which has influenced the thinking and the lives of innumerable people is important. Now, there are millions more who feel predestination in ‘Thou shalt’. Nothing they may do can interfere with what will be. But ‘Thou mayest’! Why, that makes a man great, that gives him stature with the gods, for in his weakness and his filth and his murder of his brother he has still the great choice. He can choose his course and fight it through and win.” [s.269]
Vad är det egentligen för gudomligt med att böja sig platt för en gudom och skylla ifrån sig på att livet redan var utstakat i en övergripande plan? Med Lees forskning fick läsaren en intellektuell reflektion och en lärdom om människan som även ateister kan finna värde i.
Man skulle mycket väl kunna invända att en fri vilja inte existerar. Det finns visserligen hinder för den så kallade fria viljan, men det är en plattityd som exempelvis apologeter till klassamhället inte kan ta hänsyn till. Har exempelvis en oskyldig fängelsekund en fri vilja? Institutioner, strukturer och miljö påverkar människans möjligheter och förutsättningar för att välja. Men Lees forskning om timshel kanske endast berör människans moraliska val, och då håller jag med om att det må vara världens viktigaste ord.