Fel 1: Felaktiga illustrationer om ”barbarerna”.
Det är två illustrationer som Henrik Jönsson visar som symboler över barbarer som anföll romarriket och ansvarade för västromerska imperiets fall genom att Västromerska imperiet inte kunde upprätthålla lag och ordning som ledde till att Västrom förlorade sin auktoritet.
Illustrationerna visar sig vara två illyrisk krigare ritade av David Boquelet för ett projekt som blev nedlagt men blivit publicerat för användning på wikimedia commons. Illyriska krigare krigade visserligen mot romarriket men det var inte under västromerska imperiets fall, utan under romarrikets expansion innan Jesus födelse. Det var tre krig mellan Illyrien och Romarriket, det första var mellan åren 229 till 228 f.kr, det andra var mellan åren 220 till 219 f.kr, det sista tredje kriget var under året 168 f.kr, och de utfördes under en tid då Romarriket började sin expansion i Medelhavet. Under samma tid med de puniska krigen mot bland annat feniciernas berömde general Hannibal, och kriget mot Kelterna.
Både grekerna och romarna beskrev illyrierna som barbarer på ett negativt sätt, vilket förmodligen är orsaken till att Jönsson valde två illyriska krigare oaktat att de inte alls har någon historisk anknytning till Västromerska imperiets fall. Han kunde alltså lika gärna ha tagit Hannibals krigselefanter under de puniska krigen som illustrationer. De invaderade stammarna som gjorde mest påverkan i slutet på Västromerska imperiets historia var germanska stammar, och det var germanledaren Odovakar som störtade den sista kejsaren Romulus Augustulus. Varför valde Jönsson inte illustrationer på germanska krigare som symboler för ”barbarerna” vilket hade varit mer historiskt korrekt? En förklaring till det kommer nedan.
Källa:
”Illyrian Footman or Footsoldier”, Wikimedia commons, https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Illyrian_Footman_or_Footsoldier_%28English%29.jpg
”Illyrian Footman, up to 200 BC”, Wikimedia commons, https://commons.wikimedia.org/wiki/Illyria_and_Illyrians#/media/File:IllyrianFootmanNoHelmet.jpg
”The Illyrians”, Wilkes, J. J., 1992, sidan 4, sidan 120.
”Hannibal: A History of the Art of War Among the Carthaginians and Romans Down to the Battle of Pydna, 168 B.C.”, Theodore Ayrault Dodge, 1995, sidan 164.
”Battles of the Greek and Roman Worlds: A Chronological Compendium of 667 Battles to 31Bc, from the Historians of the Ancient World”, Greenhill Historic Series, John Drogo Montagu, 2000, sidan 47.
”Västromerska riket”, Nationalencyklopedin, https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/v%C3%A4stromerska-riket
Fel 2: Liknelsen med Romarrikets fall.
Jönssons liknelse till Västroms fall med Sveriges gängkriminalitet haltar av en rad faktorer. Dels är det inte hela bilden av det historiska förloppet som ledde till Västroms fall som kan förklaras med invaderade ”barbariska” stammar. Av de attackerande stammarna var det germanerna som gjorde mest påverkan på Västromerska imperiet i slutet av dess historia, men under den tiden gick det dåligt för imperiet både politiskt och ekonomiskt. Germanernas attacker är därför bara delvist en förklaring och kan inte ensam förklara varför imperiet föll.
Då är frågan varför Jönsson väljer att fokusera på ”barbarernas” invasion av Västromerska imperiet som orsak till dess fall?
Jönsson är inte ensam om ett snedvridet och ensidigt fokus på ”barbarerna” som orsak till Västromerska imperiets fall. Sarah E Bond har på Hyperallergic skrivit en artikel om hur denna snedvridna och ensidiga fokusering på ”barbarerna” haft en lång historia sedan 1800- talet. Bond beskriver hur den ryske konstnären Karl Bryullov mellan åren 1833 till 1836 målade en av de mest kända målningarna över förstörelsen av Rom, Genseriks invasion år 455. Han lät måla de invaderade vandalerna som mörkhyade morer klädda som muslimer, och Genserik klädd som en ottoman. Historiskt är det anakronistiskt eftersom invasionen skedde långt innan ens islam grundades av Muhammed, och långt innan det ottomanska imperiet ens existerade. Däremot speglade det en dåtida 1800-talets rasistisk rädsla i Ryssland gentemot muslimer och sin ärkefiende ottomanska imperiet. Bryullov var inte ensam om att manipulera historiska skeenden från romarriket. I USA målade Thomas Cole den antika livscykeln av Romarriket inspirerat av Edward Gibbons verk ”Romarrikets nedgång och fall” (1776-1788). Gibbons reduktionistiska historieskrivning är än idag populär hos en krets läsare som bär på en rädsla om en framtida nedgång och fall av sin egen samtida civilisation och imperiebyggnad. Coles fjärde målning om Romarrikets förstörelse fungerar på liknande sätt som en politisk varning till samtida civilisationer och imperier. För Cole var problemet det demokratiska systemet. En annan konstnär var den franska Joseph-Noël Sylvestre som målade ”Förstörelsen av Rom av barbarerna år 410” år 1890, i vilken visogotiska krigare klättrar på en romersk staty. Sylvestre porträtterade visogoterna inte historiskt korrekt med kontextuellt korrekta kläder utan som nakna ociviliserade män. Den målningen var en del av den franska neoklassiska vågen av invasionsmålningar under 1800-talet, som var en politisk kommentar på Fransk-Preussiska kriget 1870 – 1871. När Frankrike förlorade kriget mot de tyska vinnarna spreds en oro bland franska nationalister om att det franska imperiet genomgått en nedgång och upplösning som blivit offer för tyska ociviliserade men likväl starka ”barbarer”.
De illyriska illustrationerna som Jönsson använt i sin video för att symbolisera ”barbarerna” som fick Västromerska imperiet på fall har Jönsson gjort till svart-vita illustrationer vilket förhöjt den mörkhyade komplexion som figurerna har jämfört med de vita marmor-bystarna som Jönsson låtit symbolisera romarna med. Symboliskt sätter Jönsson upp de två ”barbariska” mer mörkhyade figurerna jämte de ljushyade romarna. Detta att symbolisera ”barbarerna” som mörkhyade jämte romarna som vita offer för barbarernas våld har alltså en lång historia inom europeisk historieskrivning och konsthistoria.
Henrik Jönssons video, om de dödsskjutningar som skett sedan år 2016 i Sverige, blir en kugge i en lång tradition av rasistiska liknelser från 1800-talets konsthistoria, invävd i den reduktionistiska och främlingsfientliga invasionsteorin av Romarrikets fall med samtida samhällsproblem. Jönssons poäng som han illustrerar med sin liknelse handlar om att Sverige sedan 2016 börjat normalisera gängkriminellas våld – liksom Västrom gjorde med barbarernas våld mot romarna. Detta är en förenklad – reduktionistisk – förklaring av Västromerska imperiets fall. De folkslag som attackerar Västromerska imperiet gör det under en lång tid, och samtidigt som olika faktorer försvagat imperiet ekonomiskt, socialt, militärt, politiskt och miljömässigt. Det blir förenklat att enbart beskriva imperiets fall genom att den antika civilisationen normaliserade de invaderade barbarernas våld.
Källa:
Henrik Jönssons video ”Våld och vanor”, 2022-12-17, https://www.youtube.com/watch?v=_49YFZWzy_Q&t=129s
”Västromerska riket”, Nationalencyklopedin, https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/v%C3%A4stromerska-riket
The false narrative of the fall of Rome mapped onto America, Hyperallergic, https://hyperallergic.com/505776/the-false-narratives-of-the-fall-of-rome-mapped-onto-america/
”Varför gick romarriket under?”, SO-rummet, https://www.so-rummet.se/fakta-artiklar/varfor-gick-romarriket-under# (texten ingår i läroboken Direkt Historia)
Fel 3: Normaliseringen av våldet – orsak eller konsekvens?
Jönssons argumentation i videon går ut på att normaliseringen av gängkriminalitetens dödsskjutningar är en orsak till dem. Normalisering av våldet som fenomen är dock en hantering av våldet, och inte orsaken till det. Det kan vara en dålig hantering som misslyckats att stoppa eller lösa orsakerna till våldet, men kan logiskt inte vara en förklaring till att våldet uppstår i sig själv. Normalisering kan dock förklaras som en orsak till att våldet inte hanterats effektivt för att stoppa det. Där har Jönsson rätt. Sverige har misslyckats hantera dödsskjutningarna. Den viktiga frågan är då vad detta misslyckande beror på?
Källa:
Henrik Jönssons video ”Våld och vanor”, 2022-12-17, https://www.youtube.com/watch?v=_49YFZWzy_Q&t=129s
Fel 4: Påstående: enskilda personer står bakom normalisering av våldet
Jönsson beskrivning av normaliseringen blandar en korrekt beskrivning med några ogrundade och reducerande påståenden. Han anklagar enskilda individer och missar strukturella orsaker i samhället som förklaring till normaliseringen och orsaken till våldet.
Jönsson påstår att vissa personer är orsaken till det normaliserade våldet genom att förminska våldet. Polischefen Carin Götblad, kriminologen Jerzy Sarnecki, journalisten Lars Lindström och komikern som Magnus Betner menar Jönsson har bidragit till en normalisering i samhället genom att exempelvis rapportera statistik från Brottsförebyggande rådet om den generella brottsligheten.
Att förklara en process i samhället med att exemplifiera enskilda personers retorik, debattinlägg och facebook-inlägg som orsaken till gängkriminalitetens dödsskjutningar är en reduktionistisk förklaring. Den normalisering som exempelvis Ramatoulie Gabbideon beskriver i Djupdyk-poddens serie om gängkriminalitet är en bred process inom massmedia och i det offentliga samhället i allmänhet. Ramatoulie Gabbideon beskriver hur massmedia och det offentliga samhället allt mer behandlar dödsskjutningar som om det inte vore människor som skjuts ihjäl – att normaliseringen syns i hur alla människors lika värdighet inte syns i rapporteringen och hur trygghetssystemen lyser med sin frånvaro. Denna kritik mot en normalisering är annorlunda mot den Jönsson beskriver i sin video. Processen av normalisering existerar snarare strukturellt i samhället, i politiken och i kulturen än hos enskilda individer.
Problemet med Jönssons val av förklaringsmodell för normaliseringen är att den blir beroende av enskilda personers åsikter och värderingar. Åsikter och värderingar hos en enskild person har en tendens att förändras, reflekteras, omtolkas eller feltolkas över tid och omständighet. Vad händer exempelvis om personen korrigerat, förtydligat eller omtolkat sin åsikt vid annat tillfälle? Modellen efter personens åsikt bör betyda att normaliseringen då upphört, eftersom åsikten som skapade normaliseringen upphört. I Studio ett 2020-10-01 i Sveriges Radio är kriminologer så som Jerzy Sarnecki tydlig i behovet av att fängsla de individer som utför dödsskjutningarna och att dödsskjutningarna är oerhört allvarliga. Det är över två år sedan som normaliseringen då ska ha upphört enligt Jönssons åsikts-modell.
Jönsson syftat på hur Jerzy, Lindström och Betner kommenterat våldet och kriminaliteten i generella termer. Att den generella kriminaliteten minskat borde vara viktigt att informera om. I Svenska Dagbladet informerade kriminologen Amir Rostami förra året att det är fel att tolka de skenande gängskjutningarna som en generell utveckling av brottsligheten i Sverige och att allt går åt helvete, det blir ett problem eftersom det då överskuggar problemen med de andra brottsligheterna och försvårar förståelsen och hanteringen. Våldet totalt sett har inte ökat det senaste årtiondet. Grovt våld mot kvinnor och barn och alkoholrelaterat våld har minskat. Att dödsskjutningarna är oerhört allvarliga borde inte förminskas av dessa fakta. Jönsson påpekar mycket riktigt detta själv i sin video, att det är fel att förminska dödsskjutningarna med statistik över den generella kriminaliteten. De båda har inte direkt med varandra att göra – det ena är specifikt och det andra är generellt. Att informera om detta kan tvärtom vara ett sätt att förstå gängkriminalitetens skenande våld ännu bättre. Jönsson misslyckas leda i bevis att det är personernas syfte att förminska dödsskjutningarnas omfattning och konsekvens med sin förklaring av den generella kriminaliteten – förmodligen är det tvärtom ett syfte att förstå det skenande gängvåldet bättre.
Om det inte är enskilda individers debattinlägg som skapar gängkriminalitetens skenande våld, vad är då orsaken? Och varför fängslas inte mördarna?
Polisen i Sverige rapporteras ha interna problem med sin hierarkiska struktur, och Sveriges rättssystem och socialtjänst beskrivs inte vara anpassad till dödsskjutningarna, vilket har lett till att unga mördare som inte är villiga att ändra sin kriminella livsstil kunnat glida mellan stolarna. I Dagens Arenas podd Magasinet förklarar polisforskaren Johannes Knutsson att problemet inom svensk polis bygger på ett nuvarande hierarkiskt system som motarbetar akademisk utbildning och analyskompetens. I Studio Ett 2020-10-01 förklarar representant från socialtjänsten att de saknar verktyg för att hantera 16- till 17-åringar som inte är villiga att bryta sitt grova kriminella beteende. Gunnar Appelgren, polisens gängexpert och kriminalkommissarie, kritiserar politiska förhoppningar om att höjda straff kommer lösa de gängkriminellas dödsskjutningar eftersom straff bygger på att någon blir dömd, vilket är ett problem idag för rättsväsendet som endast lyckas få 20 – 25 % av alla morden fällda i domstol. Istället menar Appelgren att vi behöver en strukturell förändring av att satsa på brottsförebyggande med rejäla satsningar på skolan bland annat, men också på duktiga mordutredare i polisen. Journalisten Diamant Salihu har undersökt gängkriminella och dödsskjutningarna, och har bland annat skrivit en bok och texter om det, han förklarar hur den senaste våldsvågen vid jul 2022 var en konsekvens av att nya unga 14-15 åringar försöker positionera sig i ett maktvakuum av att äldre gängkriminella ledare dömts till fängelse. Ständigt nya unga rekryterare till gängen gör att fällda domar och höjda straff bara blir en delvis lösning så länge samhället inte lyckas stoppa de nya rekryteringarna till gängen. Diamant Salihu förklarar i en intervju i Djupdyk-podden att många av pojkarna som rekryteras till gängkriminalitet är andra generationens invandrare, födda och uppväxte i Sverige, men utan rötterna från föräldrarnas hemländer eller från Sveriges. Salihu beskriver pojkarna som att de lever i en mellan-identitet, utan identitet till föräldrarnas hemland eller till Sverige. Det Salihu beskriver är ett samhällsproblem, ett misslyckande med integrationen och att skapa ett samhälle där medborgarna lever i gemenskap. Väl i Sverige växer pojkarna upp i områden som det offentliga samhället vänt ryggen till och övergivit. Fatima Mohamed, en mamma som bor i Järva och som tillsammans med andra mammor försökt lyfta upp konkreta förslag till politiker för att få stopp på våldet, hon förklarar hur Stockholm och Sverige övergivit den delen av Stockholm som heter Järva. Hon beskriver hur alla stora myndigheter flyttat därifrån, och att polisen är den enda myndighet som har en aktiv verksamhet i området vilket har förvandlat det utsatta området till en ”stängd ö” i samhället. Orsaken till gängkriminaliteten ligger alltså i politiken, i välfärden, i ekonomin och i kulturen – det är strukturellt och inte individuellt – problemet ligger i att samhället i Sverige låtit individer och familjer klara sig själva utan tillräckligt stöd och samhällelig närvaro.
Källa:
Henrik Jönssons video ”Våld och vanor”, 2022-12-17, https://www.youtube.com/watch?v=_49YFZWzy_Q&t=129s
”Gängkriminalitet – Det har blivit en statusgrej att mörda någon”, intervju med Diamant Salihu, Djupdyk podden, del 1 av 7, 2022-03-15.
”Gängkriminalitet – Tjejerna som står bredvid”, intervju med Ramatoulie Gabbidon, Djupdyk podden, del 5 av 7, 2022-03-15.
”Gängkriminalitet – Samhällets svek?”, intervju med Fatima Mohamed, Djupdyk podden, del 6 av 7, 2022-03-15.
”Vad är orsaken till kaoset inom polisen?”, Dagens Arena, Magasinet podd, 2022-12-22, https://www.dagensarena.se/innehall/vad-ar-orsaken-till-kaoset-inom-polisen/
Studio Ett, Sveriges Radio, 2020-10-01.
”Polisens gängexpert om skjutningarna: Regeringen satsar fel”, SVT Nyheter, 2022-12-11, https://www.svt.se/nyheter/inrikes/polisens-gangexpert-regeringen-satsar-fel
”Diamant Salihu: ”Vilda västern i den kriminella miljön”, SVT Nyheter, 2023-01-02, https://www.svt.se/nyheter/inrikes/diamant-salihu-om-skjutningarna
” Trots gängen – totalt ökar grova våldet inte”, SVD, 2022-09-10, https://www.svd.se/a/q1L41w/trots-gangen-totalt-okar-grova-valdet-inte
Fel 5: Fröslundaskolan och rutiner att hantera väpnat våld.
Carin Götblad förekommer i en intervju i Aktuellt som Jönsson klippt in i sin video. I denna intervju klipper Jönnsson intevjun för att det ska framstå som om Carin Götblad förminskar eller normaliserar våldet. Ett snabbt klipp visar hur Götblad kommenterar ”fina siffror” på Fröslundaskolans trygghetsundersökning. Intervjun med Carin Götblad är sammankopplad med ett reportage i Aktuellt om hur Fröslundaskolan i Eskilstuna tränar sina elever i olika strategier för att hantera en eventuell ”situation av väpnat våld i skolan”. Reportaget i Aktuellt om Fröslundaskolan kopplas samman med en statistisk undersökning som SVT gjort tillsammans med företaget Infostat som visar att 196 000 barn befunnit sig i skolor i närheten av skjutningar de senaste tre åren. Att skolor i Sverige och i andra delar av världen tränar rutiner för att hantera situationer av väpnat våld är inte något unikt, och bör inte ses som någon normalisering av våldet utan tvärtom som ett sätt för skolor att skydda eleverna och skapa trygghet för dem. Jönsson påstår att det är p.g.a. den ”skenande våldskriminaliteten” som gör att skolor tränar dessa rutiner, men det är inte riktigt sant eftersom liknande övningar utförs för att hantera exempelvis skolattacker så som när en 21-årig högerextremist attackerade en skola i Trollhättan år 2015 och hur elever vid olika tillfällen attackerat och dödat lärare och andra elever i skolor som i Malmö förra året 2022, i Kristianstad förra året 2022, och i Eslöv år 2021. Jönsson väljer också tyvärr att ironisera över att eleverna fått se Mr Bean efter rutin-övningarna, som om det skulle betyda en form av normalisering av våldet. Vad det istället bör ses som är ett av många sätt för skolan att pedagogiskt arbeta för elevernas trygghet och trivsel i skolan. Jönsson verkar ignorera att eleverna faktiskt är minderåriga barn, och har därför behov av att hantera svåra situationer på ett mer balanserat men ändå respektfullt sätt. Vilket också var en av Götblads poänger i intervjun – att faktabaserad information i balans skapar trygghet och att Fröslundaskolan visar bra resultat i det.
Det är alltså delvist sant att det är den skenande situationen av väpnat våld i områden nära skolor som är orsaken till behovet hos skolorna att utföra sådana rutinövningar, men det blir en halv bild av det när Jönsson utesluter skolattackerna som orsak. Det är felaktigt att påstå att Fröslundaskolan normaliserar våldet genom att ha pedagogiska strategier för att öka tryggheten för sina elever. Det är också därför felaktigt att påstå att Götblad normaliserar våldet genom att lovorda skolans hantering av det ökade våldet (från gängkriminellas skjutningar till skolattacker).
Källa:
Henrik Jönssons video ”Våld och vanor”, 2022-12-17, https://www.youtube.com/watch?v=_49YFZWzy_Q&t=129s
Aktuellt, SVT, 2022-11-28
”Rektorn: ”Skjutningarna gör att barnen blir isolerade”, SVT Nyheter, 2022-11-28, https://www.svt.se/nyheter/inrikes/rektor-skjutningarna-paverkar-barnens-fritid
”700 skjutningar nära skolor – på tre år”, SVT Datajournalistik, 2022-11-28, https://www.svt.se/datajournalistik/skjutningar-nara-skolor/
”Svenska skolattacker: Fyra döda lärare – och flera svårt skadade”, Läraren, 2022-03-22, https://www.lararen.se/nyheter/vald-i-skolan/sammanstallning-alla-skolattacker-de-senaste-60-aren
Fel 6: begreppet anpassning
Henrik Jönsson påstår att ”samhället anpassar sig till våldet i högre grad än det bekämpar det”. Jönsson tolkar skolornas rutinarbete för ”anpassning till landets nya våldsnivå”, och kritiserar Götblad för att lovorda denna ”anpassning”. Det är en märklig kritik, för vad menar Jönsson att skolorna ska göra istället för att träna rutiner för att hantera väpnat våld? Här är en motsägelse fram i Jönssons berättelse om ökat väpnat våld i samhället samtidigt som han kritisera hur skolor hanterar denna utveckling som en ”anpassning”. Jönsson verkar utnyttja en viss språklig ambivalens i begreppet ”anpassning”, som i vardagsspråklig betydelse kan tolkas negativt som en variant av passivitet. Han poäng i videon är att samhället och rättssystemet blivit passivt och låtit ”barbarer” ta över våldsmonopolet i samhället. Begreppet ”anpassning” används då av Jönsson som ett argument för denna poäng av passivitet, men problemet är att begreppet ”anpassning” inte behöver betyda passivitet. Anpassning kan vara en aktiv handling för att förändra något så att systemet fungerar bättre till nya situationer. Ett exempel är när polisforskaren Knutsson i Magasinet-podden berättar att orsaken till att projekt som ”Sluta skjut” misslyckats är för att det är en metod som kopierats från USA och är anpassat till USA:s rättssystem inte till Sveriges, rollen som åklagare är strukturellt annorlunda här i Sverige än i USA vilket har gjort att åklagaren inte kunnat vara med i projektet här i samma utsträckning. Polisväsendet i Sverige är enligt Knutsson inte anpassat till att värdesätta kvalificerade akademiska analyser som krävs för att upptäcka sådana skillnader eller för den delen att hitta rätt metoder för att hantera situationer som Påskkravallerna. Paradoxalt innebär Jönssons kritik av ”anpassning” att han själv bidrar till att argumentera för passivitet, om det är fel att skolorna och rättsväsendet gör något för att hantera det väpnade våldet då kvarstår passivitet.
Källa:
Henrik Jönssons video ”Våld och vanor”, 2022-12-17, https://www.youtube.com/watch?v=_49YFZWzy_Q&t=129s
Aktuellt, SVT, 2022-11-28.
”Vad är orsaken till kaoset inom polisen?”, Dagens Arena, Magasinet podd, 2022-12-22, https://www.dagensarena.se/innehall/vad-ar-orsaken-till-kaoset-inom-polisen/
Fel 7: Sverige kan inte upprätthålla lag och ordning längre.
Jönsson påstår att Götblad i Aktuellt förklarat att Sveriges rättssystem inte längre kan upprätthålla lag och ordning, och att Götblad menar att det är orsaken till att samhället ska normalisera dödsskjutningarna (Jönsson använder felaktigt begreppet ”anpassning” istället för normalisering). Men vad säger Götblad egentligen i Aktuellt? Götblad förklarar orsaken till varför det är svårt att hantera gängkriminellas dödsskjutningar från polisens och socialtjänstens sida i nuläget utifrån de lagar som nu råder. Dels är det alltså en specifik kriminalitet som Götblad menar att rättssystemet ännu inte är anpassat till, och inte generellt ”lag och ordning” som Jönsson påstår. Dels är kritiken Götblad gör i Aktuellt en uppmaning till förändring av rättssystemet så att det går att hantera den specifika kriminaliteten mer effektivt, och inte någon uppmaning till passivitet som Jönsson försöker påstå att det är. Götblads beskrivning av att det offentliga samhället inte är anpassat till denna specifika kriminalitet är snarlik den beskrivning som socialtjänsten beskrev i Studio Ett (Sveriges Radio) år 2020, att socialtjänsten saknar verktyg att hantera unga kriminella som inte är motiverade att lämna det kriminella livet.
Källa:
Henrik Jönssons video ”Våld och vanor”, 2022-12-17, https://www.youtube.com/watch?v=_49YFZWzy_Q&t=129s
Studio Ett, Sveriges Radio, 2020-10-01.
Fel 8: Alarmism
Jönsson kritiserar polischefen Götblad i Aktuellts intervju-reportage för att ha ifrågasatt ett alarmistiskt förhållandesätt till den skenande våldsutvecklingen inom gängkriminaliteten. Jönsson citerar Götblad att hon vill att barnen ska återgå till vardagen. Problemet återigen är att Jönsson blandar ihop skolverksamhetens arbete med trygghet för sina elever i skolan, till en allmän uppmaning till samhället. Götblad kommenterar specifikt om situationen kring att skolor tränar rutiner för att hantera väpnat våld, vilket jag har förklarat ovan är helt i sin ordning. I samma intervju diskuterar Götblad och rektorn på Fröslundaskolan hur olika man kan se på ordet alarmistiskt, där rektorn ser en allmän alarmistisk situation i samhället att så många skolor haft skjutningar i närheten de senaste tre åren, medan Götblad försöker förtydliga att vad hon menade med sin kritik av alarmism var att vi vuxna bör förhålla oss till fakta och vara så rationella som möjligt. Liksom begreppet ”anpassning” är ambivalent så fungerar begreppet ”alarmism” också ambivalent. Det kan betyda olika saker beroende på situation och person. I likhet med Fröslundsskolans rektor väljer exempelvis kriminologen Amir Rostami att förklara den ökande gängskjutningen de senaste fem åren som en alarmerande situation. Begreppet alarmerande och alarmism är inte nödvändigtvis samma sak. Vad som är klart är att Jönssons tolkning av vad Götblad menade med sin kritik av alarmism inte stämde överens med vad Götblad själv förklarade att hon menade med begreppet alarmism. Jönsson tolkar det som att hon menar att samhället ska normalisera våldet och återgå till vardagen, medan hon menade att det är viktigt att eleverna får fortsätta gå trygga i skolan och att vi vuxna inte styrs av känslor utan av fakta. Ett specifikt fakta i samband med att Götblad informerade om att det är viktigt att inte hamna i alarmism är att en stor del av de skjutningar som Aktuellt hade med i sin statistik var till största delen utförda efter skoltid – alltså då eleverna inte var i skolan. Det menade Götblad är ett fakta som vi vuxna ska ta vara på, så att inte en felaktig bild skapar onödiga reaktioner, vad Götblad beskriver som alarmistiskt är när vuxna inte svarar lugnt och sakligt på barns frågor. Det är inte samma sak som att normalisera eller bagatellisera våldet. Ett exempel på alarmism som en överdriven slutsats byggd på känslor istället för fakta är när Jönsson förklarar att Sverige är i ett unikt förfall, det är en alarmistisk liknelse med berättelsen om Västromerska imperiets förfall som inte är saklig; på vilket sätt är Sverige i likhet med Västromerska imperiet på ekonomisk och politiskt förfall? Det förklarar inte Jönsson.
Källa:
Henrik Jönssons video ”Våld och vanor”, 2022-12-17, https://www.youtube.com/watch?v=_49YFZWzy_Q&t=129s
Aktuellt, SVT, 2022-11-28.
” Trots gängen – totalt ökar grova våldet inte”, SVD, 2022-09-10, https://www.svd.se/a/q1L41w/trots-gangen-totalt-okar-grova-valdet-inte