Som en konsekven utav den växande proto-industrin kom giftemålen att sparas till en hög ålder för att bemöta den stora tillfrågan av arbetskraft. Dessutom kom denna skiftande ekonomiska produktionen att öka det konkurerande trycket på familjen.

Det har påståtts av historiker att rollen för kvinnan och barnet i familjen ökade i och med den förindustriella ekonomiska utvecklingen, då utförde en stor del utav hemproduktionen. Men som Maxine Berg påpekar så insinuerar sådana argument att kvinnan ställning var mindre i ett agralt system, verkligheten snarare var tvärtom. Att kvinnans ställning faktiskt var starkare i det agrara samhälle än vad som den generella uppfattningen bestod. Det finns till och med exempel på deras starka och höga status i den proto-industriella handeln, men de är mest utförligt forskade kring kontinentala industrier.

Som ett exempel används England. Expansionen av proto-industrier under 1700-talet och dess användande av lågbetald arbetskraft resulterade i en högre andel av arbetskraft från kvinnor och barn, även i agrara områden blomstrade den kvinnliga domesticerade industrin. På grund utav kvinnor och barn resulterade i billig arbetskraft så var dom särskilt attraktiva. Kvinnor var mycket dominerande inom textilindustrin vilket var huvudindustrin för kvinnor, sedan kom en annan industri som var dominerande för kvinnan, nämligen att producera snören. Även som producerande av handskar, knappmakare och producerande av silke förekom. Dessa arbeten av kvinnor och barn kunde så mycket som fördubbla inkomsterna för en familj. Spinningen kom att vara en helt dominerande yrke för kvinnor ända till förekomsten av större ”spinning jennies” som är ett engelskt namn för stora spinnmaskiner. De kvinnor som utförde detta arbete var även om de var många ändå en del av de arbetare som fick lägsta lönerna, många av dom hade lön långt mindre än de sämsta betalda manliga arbetarna. Den låga kostnaden av dessa spinnande kvinnor gjorde det också möjligt att fortsätta användandet av sländan långt efter introduktionen av de spinnande hjulen och även de så kallade ”spinning jennies”.

Men ändå när de så kallade ”spinning jennies” introducerades så kom dom att bemötas av stort motstånd i bomullsindustrin i södra och östra England, där handspinnande fattiga kvinnor hade stor betydelse. Även om de så kallade ”spinning jennies” gav högra löner och ökade produktiviteten så resulterade motståndet ibland till förstörande av dessa maskiner.

Med den ökande arbetslösheten som resultat av den nya tekniken användes sedan som billig arbetskraft i slutet av 1700-talet och tidigt 1800-tal till exempel produktion av handskar och knapptillverkning. Denna billiga kvinnliga arbetskraft kom att länge bli ett alternativ till mekanisering, och när ny teknik kom till svarade man med ett alternativ av högproducerande arbetstekniker för billig kvinnlig arbetskraft, ett exempel var handmålning direkt på tyget. Ett annat exempel som använde billig ledig arbetskraft från kvinnor och barn var silkesproduktionen, där mekaniseringen inte störde nödvändigheten av mänsklig arbetskraft.

Handspinning var under 1700-talet kvinnans dominerande yrke. Kvinnan dominerade också den inhemska stadiet av ”spinning jennies” i bomullsindustrin, dessutom inom linnen-industrin.

Könsrollerna var ganska lika i det förindustriella samhället som i det agrara samhället, med tanke på att männen tog till sig rollen som mest ”tillgängliga” till nya tekniska utvecklingar, och därmed höll kvinnorna i en lägra ställning.

Maxine Berg menar också att övergången från agralt samhälle till förintrustriellt kan ha ökat ställningen för kvinnor, men det beror på de agrara och industriella omständigheterna vilket varierade över tid och plats. Kvinnorna i den inhemska industrin kom också att underställas männen som styrde dessa industrierna.

Vad som kan sägas är att kvinnans roll som vilket annat under historiens utveckling oftast inte är så enkelt linjeformad, som i ett större perspektiv. Det är förvisso viktigt att sådana här förhållanden uppmärksammas för att verkligen statuera att den industriella utvecklingen inte bara innebar en utveckling utan också en underveckling.