Föreställningen om ”den dolda läroplanen” korrelerar med en förståelse av verkligheten som både formell och reell, där skolan har detaljerade formella läroplaner om riktlinjer och målsättningar, men också reella normer som fungerar som dolda läroplaner för att de inte är formellt formulerade. Den dolda läroplanen bygger alltså på riktlinjer och målsättningar som samhället vill att skolan skall uppfylla, eller som skolan faktiskt uppfyller. Ett tydligt exempel är det som filosofen Kant påpekar angående skolans funktion som ett lärosäte för människan att hålla tider och sitta still .

I KRUT:s nummer 127 tas ämnet om ”den dolda läroplanen” upp med återblickar till den tid på 1980-talet som begreppet började användas. Sedan dess menar Donald Broady, som myntade begreppet på svenska, att begreppet snarare bör sättas i pluralis eftersom den dolda läroplanen ser olika ut beroende på den miljö skolan befinner sig i och hur skolan är konstruerad . Det handlar alltså om ett antal olika dolda läroplaner som påverkar lärandeprocessen och vad människor lär sig i skolan förutom de formella läroplanerna. Broady påpekar också omedvetna läroprocesser under undervisningen, så som att läraren tar kommandot under processen, exempelvis genom att vara den som pratar mest under lektionen, eller placerar de bäst presterande eleverna längst fram och i mitten av klassrummet . Vidare presenteras amerikanen Philip Jackson och hans forskning i amerikanska klassrum, där Jackson upptäckte en dold läroplan som gick ut på att lära människan att skaffa tålamod, exempelvis genom att vänta som försenade kamrater eller på en fråga från läraren . Andra har rapporterat olika dolda krav, som exempelvis att underordna sig makten, och att undertrycka sina egna erfarenheter . Så vad jag förstår handlar det inte bara om vad eleven omedvetet lär sig i klassrummet utan också hur läraren omedvetet handlar i klassrummet.

Något jag kan hålla med Broady om är de dolda konsekvenser klassamhället har i och med den ökade utvecklingen av friskolor som fungerar som elitskolor för övre medelklass och överklass för att distansera sig. Med fler alternativ till den vanliga kommunala skolan erbjuds möjligheter till den bildade överklassen att reproducera sig genom att sätta sina barn i prestigefyllda skolor . Den nyliberala, marknadsekonomiska, individualismens utbredning har också fått konsekvenser för skolan och lärandet eftersom det har lett till ett ensidigt fokus på individen som skolans motsvarande till konsumenter . Förståelsen av läroväsendet i samhället har därmed atomiserats till oberoende individer, till skillnad från en förståelse av betydelse av gemenskap. Detta anser jag leder till att uppfattningen om skolväsendets helhet försvinner när vi undervisar atomiserade individer istället för människor.

Något som jag tyckte var speciellt intressant var det Broady varnade om angående reformpedagogikens konsekvenser vad gäller lärarens uppgift att ta hänsyn till elevens egna kulturella och sociala kontext. Broady menade att detta kunde innebära att en social klassresa skulle kunna hindras genom att eleven tvingas blotta sig . Detta är ju speciellt viktigt för lärare att vara medveten om som ser till reformpedagogiken som en modern progressiv pedagogik, att detta dolda hinder kan stå i vägen för en elev att använda skolan som en social stege. En annan viktig aspekt med förståelsen av den dolda läroplanen är att det inte bara handlar om vad man lär ut utan också vad man inte lär ut till elever. En skola som är fokuserad på individen riskerar att även lära elever att det är deras fel att de inte förstår eller klarar av ett ämne. Många gånger har jag mött personer som efter erfarenhet från skolan fått lära sig att de inte är lämpade till matematiskt kunnande. Jag håller med Broady om att detta är något som dagens vulgära skoldebatt missar i sina yrkanden om en mer traditionell ”faktabaserande” undervisning .

Problemet med den dolda läroplanen är först och främst att den fortfarande är dold, och att lärare fortfarande är omedvetna om vad de reellt lär ut i lärandeprocessen. I sig själv är inte den dolda läroplanen ett problem, eftersom vissa av dess funktioner är viktiga för medmänniskor att lära sig fungera socialt (exempelvis att passa tider och kommunicera med andra människor) . Skolans funktion som fostrare åt barn och ungdomar har dock inte alltid varit dold, snarare har det varit tvärtom en öppen självklarhet för si så där 50 år sedan , och blev dold när progressivismen bredde ut sig med sin fokus på individen .

Men bara för att det borgerliga klassamhällets fostrande behov och funktion förblev dolt betydde det inte att fostrandet försvann. Förutom de exempel som jag redan tagit upp påpekar Broady hur den borgerliga pedagogiken om individ till individ (lärare till elev) fortfarande finns som idealexempel i pedagogiken, exempelvis Dewys reformpedagogik att ta hänsyn till elevens egna förutsättningar och erfarenheter. Broady påpekar med rätta att detta kan innebära problem i klassrummet eftersom detta idealtillstånd inte existerar i verkligheten, eftersom läraren idag arbetar med en grupp elever. Den reella situationen i klassrummet med ett förhållande till en grupp elever leder å sin sida till att läraren tvingas behandla eleverna som utbytbara, ännu en dold läroplan.

Förutom att den dolda läroplanen ger skolan samhälliga funktioner så bidrar den också till skolans självbild, exempelvis på vilket sätt kårandan påverkar lärare att uttrycka auktoritet i klassrummen. Regler i klassrummet fungerar som sociala ritualer för att exemplifiera vem som bestämmer, och försöker en lärare att bryta mot dessa så sätts kårandan in för att försöka få kollegan in i ledet och eleverna ser läraren som bryter mot kårandan som den svaga länken i ett förtryckande system och utnyttjar läget.

Med tanke på att det är först och främst skolans verksamhet som delar in eleverna och inte eleverna själva är pratet om en uppdelad skolgång för elitelever och sämre presterande elever särskilt vanskligt. Detta är ju något vi kunnat se den nuvarande höger-regeringen förorda, att det skall finnas speciella elitklasser för elever som presterar bra. Det leder till att skolan återigen stagnerar en prioritering av människor beroende av klasstillhörighet. Jag anser att den dolda läroplanen bör vara så synlig som möjligt för oss som verkar i och kring skolan som miljö. Detta för att veta varför det ser ut som det gör, och veta vad som förvärrar uppdelningen av människan och vad som förhindrar. Förståelsen av den dolda läroplanen hjälper en att förstå varför differentiering av skolan i exempelvis särskilda elitklasser faktiskt leder till en ökad klasskillnad i samhället.