Det stundande upproret – ”Andra cirkeln” (eller den dolda läroplanen)

Tidigare: ”Första cirkeln” (eller hur kapitalismen mördar människan) Det andra kapitlet i DSU fortsätter, eller vidgar, problemformuleringen som presenterades i det första kapitlet. Men nu handlar det om hur finanskapitalismen reproducerar sig själv genom skolväsendet. Liksom första kapitlets beskrivning av marknadsföringens upplösning av Jaget hos människan, är denna beskrivning också tidigare analyserad. Just skolan som en fostrande funktion och en stagnerande reproducent av nuvarande normer har en gedigen blottning i den kritiska skolforskningen. Jag har tidigare skrivit om denna funktion hos skolan där begreppet ”den dolda läroplanen” används: ”Föreställningen om ”den dolda läroplanen” korrelerar med en förståelse av verkligheten som … Continue reading ”Det stundande upproret – ”Andra cirkeln” (eller den dolda läroplanen)”

Det stundande upproret – ”Första cirkeln” (eller hur kapitalismen mördar människan)

Efter att ha läst den första cirkeln slår det mig hur fräscht det är skrivet. Texten flödar för att kommunicera en problemformulering för alla sorters läsare. Därför kan man med rätta beskriva DSU som ett manifest för massan. Det existerar inga litterära hänvisningar, inga fotnötter och inget upprepande teoretiskt verbiage. Istället får vi som läsare en bild av vårt samtida lidande stundtals i poetiska beskrivningar. DSU är alltså något som den alternativa vänstern inte har lyckats med sedan guldåldern på 60-70-talen, att helt enkelt popularisera den politiska kritiken. DSU börjar med att beskriva vårt marknadsekonomiska system och dess påverkan på … Continue reading ”Det stundande upproret – ”Första cirkeln” (eller hur kapitalismen mördar människan)”

Kritik mot keynesianismen

Penningcirkulationens självständighet i förhållande till varuproduktionen och de verkliga varorna verkar vara något som ledarskribenterna i SvD saknar kunskap om. Han resonerar om en marknadsekonomi innan kapitalismen, om en historisk tid då ekonomin dominerades av varubyte och pengar bara var ett medel för detta byte. Då har man missat utvecklingen av kapitalismens självständiga penningcirkulation, och hur denna utveckling allt mer lett till kriser då den aldrig helt kan skiljas från varubyte. Det är också retoriskt av skribenten att försöka få inflationskrisen i Venezuela att vara något annat problem än ett inneboende kapitalistiskt problem, otaliga regeringar av alla politiska färger i … Continue reading ”Kritik mot keynesianismen”

Kunde vem som helst bli nazist under 20-30-talets Tyskland?

Christoffer Browning radar upp och diskuterar olika anledningar till varför så många blev mördare i boken ”Helt vanliga män”. Bland annat diskuteras förhållandet till indoktrinering av antisemitisk natur, där den kan ha haft en funktion som en annorlunda moral där dödandet av judar inte skulle ha stridit mot den av mördarnas moraliska uppfattning. Som exempel använder sig Browning av reservpolisbataljonen 101. Det centrala problemet angående en sådan moralisk strikt förklaring över reservpolisbataljonen 101 är att man inte kan säga att den propaganda som tilldelades till bataljonen hetsade dem till att döda judar. Propagandan som vände sig till bataljonen var dock … Continue reading ”Kunde vem som helst bli nazist under 20-30-talets Tyskland?”

Begreppen fascism & nazism – kontrarevolutionen

Begreppet fascismen som betecknas i rubriken till inkluderar både den ”italienska fascismen”, som ett begrepp skiljt från nazismen i tyskland, och det paraplybegrepp av fascismen som används i fascismforskningen, som inkluderar nazismen i Tyskland och fascismen i Italien i ett övergripande begrepp. I jämförelsen mellan fascismen i Italien och nazismen i Tyskland kan vi se några skillnader i den fascistiska myten. Nazismen i Tyskland var huvudsakligen uppbyggt på eller utnyttjade känslor över, och därmed irrationella fenomen, som den tyska ”folksjälen” och det ”rena blodet”. Detta medan fascismen i Italien huvudsakligen utnyttjade eller byggde på känslan för den starka romerska staten. … Continue reading ”Begreppen fascism & nazism – kontrarevolutionen”

Pierre Bourdieus klassteori jämfört med marxismens

I början av en introduktion ( Pierre Bourdieu (1999 [1994]), Praktisk förnuft. Bidrag till en handlingsteori, s. 11 – 24.) kan man läsa en förklaring av Bourdieu själv vad gäller hans förhållande till teori och empiri. Han beskriver det som ett ställningstagande ifrån vad han beskriver ”den stora teorin”, som utmärks genom frånvaron av hänsvisning till empirisk verklighet. För att förstå den sociala världens innersta logik menar Bourdieu att man måste födjupa sig i en historiskt placerad och till tidens särskilda karaktärs empirisk verklighet, man kan alltså påstå att förhållandet mellan teori och empiri där empiri kan beskrivas som en … Continue reading ”Pierre Bourdieus klassteori jämfört med marxismens”

Karl Marx arbetsvärdeteori bekräftad av termodynamiken?

I tidningen Clarté finns det nämligen en artikel av ekonomen Paul Cockshott att läsa. I denna artikel redogör Cockshott hur matematikerna Moshe Machover och Emanuel Farjoun samt fysikern Viktor Yakovenko genom komparativa analyser mellan kapitalistisk ekonomi och termodynamiska lagar kommer fram till att arbetsvärdeteorin stämmer. Machover och Farjoun tänkte att den kapitalistiska ekonomin beter sig som en gas där molekyler interagerar med varandra genom att studsa på varandra. Molekylerna representerar då marknadsekonomins otaliga företag och individer som interagerar med varandra genom att köpa och sälja. Vad de kom fram till var att kapitalismen får förutsägelser som stämmer med arbetsvärdeteorin framställd av … Continue reading ”Karl Marx arbetsvärdeteori bekräftad av termodynamiken?”

Fjodor Dostojevskij – Idioten

Furst Mysjkin är huvudrollen, Nastásia och Aglaja är hans förälskelser. Furst Mysjkin kallas idiot för sin fallandesjuka (Epilepsi) och saknar, som nyinflyttad från vårdsvistelse i Schweiz, de sociala regler som högdjuren i Ryssland lärt sig från barnsben; därav hans naiva godhet och öppenhet och motvilja till intriger och falskspel. Det intressanta med romanen Idioten är tydligheten i författarens kamp mellan strävan till realism och till hans romantiska personliga ideal. För trots att Dostojevskij ville med huvudrollen, furst Mysjkin, porträttera en frälsare som skulle liknas Jesus, så kunde hans intellektualitet helt enkelt inte överge vikten av realism. Furst Mysjkin blev inte … Continue reading ”Fjodor Dostojevskij – Idioten”

Marx värdeteori och den temporala enkelsystemstolkningen

I Fronesis (nr 28) finns en intressant artikel av den nationalekonomiska professorn Andrew Kliman. Han är bland annat medarbetare i ”International Working Group for Value Theory” (IWGVT) och har skrivit om den påstådda inkonsekvensen i Marx ekonomiska teori. Kliman ifrågasätter den tolkning av Marx värdeteori som används för att komma fram till att den är inneboende ologisk och inkonsekvens. Han beskriver denna tolkning förenklat i punktform: – Insatsvaror och produkter värderas samtidigt, varför insatspriser och produktpriser nödvändigtvis är lika. – Det finns två separata system för värden och priser. Denna tolkning av Marx värdeteori ersätter Kliman med den temporala enkelsystemstolkningen … Continue reading ”Marx värdeteori och den temporala enkelsystemstolkningen”

Logiska felslut – kritik mot objektivism

Zooekologen Erik Svensson på bloggen Biology & Politics var med på SR:s Filosofiska rummet där han tillsammans med filosofen Per Bauhn, och sociologen Eva Kärfve debatterade ämnet ”ideologiska felslut”. Erik Svenssons tes ligger i att ideologiska felslut kan delas in i två huvudläger beroende på om felslutet ligger hos vänster (stalinism) eller hos höger (nazism eller nyliberalism). Josef Stalin skall ha resonerat ur ett ideologiskt felslut, och Hitler ur ett naturalistiskt felslut. Exempel för det ideologiska felslutet: Stalin försökte införa genetiska egenskaper genom förärvade egenskaper: En smed som arbetat fram stor muskelmassa skulle få barn med stor muskelmassa. Exempel för det naturalistiska … Continue reading ”Logiska felslut – kritik mot objektivism”