I tidningen Clarté finns det nämligen en artikel av ekonomen Paul Cockshott att läsa. I denna artikel redogör Cockshott hur matematikerna Moshe Machover och Emanuel Farjoun samt fysikern Viktor Yakovenko genom komparativa analyser mellan kapitalistisk ekonomi och termodynamiska lagar kommer fram till att arbetsvärdeteorin stämmer.
Machover och Farjoun tänkte att den kapitalistiska ekonomin beter sig som en gas där molekyler interagerar med varandra genom att studsa på varandra. Molekylerna representerar då marknadsekonomins otaliga företag och individer som interagerar med varandra genom att köpa och sälja. Vad de kom fram till var att kapitalismen får förutsägelser som stämmer med arbetsvärdeteorin framställd av Karl Marx, nämligen den att: ”varornas försäljningspris skulle variera som en funktion av sitt arbetsinnehåll”. Naturligtvis inte deterministiskt ner på enskild molekyl/företag/individ p.g.a. marknadens kaotiska system utan mer i förhållande till sannolikheter. De kommer fram till att de delar av samhällets produktion som använder sig av mycket arbete i förhållande till kapital är mer profitabla än de delar som förhåller sig tvärtom. Och verkligheten bekräftades då: ”detta testades visade det sig att Farjoun och Machover hade rätt. Industrigrenar med hög kvot arbete/kapital är mer lönsamma”.
Fysikern Viktor Yakovenko har visat å sin sida hur pengar i en kapitalistisk ekonomi fungerar som energin i fysiken. När molekylerna/företagen/individerna studsar mot varandra och överför energi/pengar fungerar fördelningen enligt den så kallade Gibbs-Boltzmanns fördelningen. Det innebär att fördelningen går ut på att ett fåtal molekyler/företag/individer besitter en stor mängd av pengarna/energin medan resten (majoriteten) får nöja sig med ett litet antal pengar/energi. Yakovenko kommer till och med fram till att USA:s inkomstfördelning bekräftar förutsättningen i ännu högre grad än Gibbs-Boltmannsfördelningen.
Senare arbeten av Yakovenko och Ian Wright visar i ekvationer, med hänsyn till om molekylerna/företagen/individerna kan öka sina pengar/energi genom ränta och anställa lönearbetare, så visar ekvationerna att det leder till en polarisering i två grupper – där den ena gruppen (majoriteten/arbetarklassen) följer Gibbs-Boltmannsfördelningen medan den andra gruppen (fåtalet/kapitalisterna) som får sin inkomst genom kapital styrs av en lag som kallas potenslag som bekräftar de förutsägelser Yakovenko kommit fram till vad gäller inkomstfördelning.
En viktig slutpoäng Paul Cockshott kommer fram till är att Gibbs-Boltzmannsfördelnings lagen effektivt påvisar hur även ”marknadssocialistiska” system kommer att ha stora ojämlika förhållanden i inkomstfördelningen.