Detta är en text tillhörande projektet ”Försvarsmakten och krigsindustrin”.
Nedbrytande kränkande metoder och problem med psykisk ohälsa
Sveriges Radio P1 har i en dokumentär ”Almas död i lumpen” intervjuat en del unga vuxna med erfarenhet av värnplikten (”lumpen”) som militär grundutbildning. I den dokumentären vittnar de om problem med nedbrytande metoder från befäl, som motiverat metoderna med att de vill ”bryta ned dem för att sedan bygga upp dem”. De berättar att första tiden i grundutbildningen var värst. I dokumentären ”Almas död i lumpen” berättas hur deltagare grupperas och att deltagare blir ansvariga för att hålla gruppen stark där individen i vissa grupper blir utsatta för diskriminerande och kränkande behandling. I Almas fall beskrivs hur hon inte får tillräcklig hjälp för sina psykiska ohälsa som är skapad av den militära grundutbildningen och dess metoder. Hon får rollen som orsaken till gruppens försvagning, och börjar utveckla ett självskadebeteende som slutar med självmord under en paus i utbildningen. Försvarsmakten hade inte rapporterat till polisen att orsakerna till pausen var att hon inte ansågs lämplig att handha vapen. Hemma hade hon tillgång till jaktvapen, vilket sedan blev det hon använde för sitt självmord. Försäkringskassan har gjort en egen utredning i Almas fall och kommit fram till att det var den militära grundutbildningen som var orsaken till hennes psykiska ohälsa. Vittnen som hörs i dokumentären berättar att det är vanligt att befäl tar rollen som bedömare om värnpliktsdeltagare bör söka hjälp och vård till läkare. (Källa 1)
Sveriges Radio har senare rapporterat om att Pliktrådet kritiserat Försvarsmakten i sin senaste årsrapport för att dess system av hur värnpliktiga söker vård inte alltid fungerar genom att värnpliktiga som inte mår bra inte tas på allvar. Försvarsmaktens representant, försvarspsykologen Gunnilla Sundqvist, menar dock tvärtom att Försvarsmaktens system fungerar bra. (Källa 2) Enligt Sveriges Radio P3:s instragram ”p3nyheter” motiverar Sundqvist sitt försvar med följande: ” Vi anser inte att vi behöver ändra vårt arbetssät. Det här är rutiner som har fungerat, men vi kan naturligtvis alltid bli bättre på saker.” Försvarsmakten har ändå ändrat på vissa delar av sina rutiner efter Almas död, Sveriges Radio informerar att den lagt till vissa riskfaktorer i riktlinjerna för vårdpersonalen för att bedöma självmordsrisk hos värnpliktiga. (Källa 3) Varför Sundqvist motsäger detta och påstår att Försvarsmakten inte behöver ändra rutinerna är kanske märkligt, men inte om hennes uppdrag är att försvara Försvarsmakten även mot fakta och belägg. Det är tyvärr inte första gången Försvarsmakten far med osanningar till delar av det svenska samhället (ex ljugit till domstol gällande PFAS-förgiftning av grundvatten). Försvarsmaktens svar på Pliktrådets kritik visar tyvärr att Försvarsmakten inte tagit till sig innebörden och kärnan av kritiken om ett systemfel av att inte ta värnpliktigas ohälsa på allvar, vilket antyder att det strukturella problemet med att hantera ohälsa kommer fortsätta inom Försvarsmakten.
Dålig ekonomisk ersättning skapar fattigdom bland värnpliktiga
Pliktrådets ordförande kritiserar de dåliga nivåerna på ekonomisk ersättning till värnpliktiga och förklarar att det i vissa fall lett till att värnpliktiga inte har råd att betala mat i slutet av jullovet. (Källa 2)
Källhänvisning:
- Sveriges Radio P1 Dokumentär, ”Almas död i lumpen”, 2025-01-16, https://www.sverigesradio.se/avsnitt/almas-dod-i-lumpen.
- Sveriges Radio, ”Rapport kritiserar Försvarets vårdsystem”, 2025-06-23, https://www.sverigesradio.se/artikel/rapport-kritiserar-forsvarets-vardsystem-efter-almas-sjalvmord.
- Sveriges Radio P3s instagram ”p3nyheter”.
- SVT Nyheter, ”Dålig utrustning och låg ersättning – värnpliktiga kräver bättre villkor”, 2025-04-11, https://www.svt.se/nyheter/inrikes/dalig-utrustning-och-lag-ersattning-varnpliktiga-kraver-battre-villkor.