På den här sidan samlas granskningar och analyser av den svenska försvarsmakten, krigsindustrin och dess relation till svensk massmedia och politiken. I Sverige har vi sett en radikal omvandling av försvarspolitiken sedan Rysslands invasion av Ukraina. Ledande politiska partier beslutade snabbt att Sverige skulle lämna en traditionell neutralitetsposition som skyddat Sverige från krig genom århundraden inklusive två världskrig. Riksdagen beslutade att Sverige skulle gå med i militäralliansen NATO, som radikalt omvandlade försvarsmaktens roll och funktion och ställer militärbaser och material under NATO:s kontroll. Parallellt med inträdet i NATO pågår nyhetsrapporteringar om kränkningar från främmande makt samtidigt som politiken svarar med ökade budgetsatsningar.
Denna relation mellan massmedia, politik och försvarsmakten är inte ny utan fick fart under Kalla krigets 80-tal då massmedia rapporterade om främmande undervattensfarkoster, vilket ledde till en radikal omvandling av budgetpolitiken till försvarsmakten. Från avveckling under 70-talet till en satsning, då handlade det till en början om ett så kallat ”49-paket” med 49 miljoner kronor extra för att utveckla nya helikoptrar till marinen för att jaga ubåtar i svensk vatten. I efterhand kritiserades den intensiva nyhetsrapporteringen som överdriven, och en kritik gick ut på att misstankar om främmande ubåtar var så kallade ”budgetubåtar” för att pressa politiken att öka budget till försvarsmakten. (Källa 1)
Budgetubåtarna – nyhetsrapportering om misstänkta knänkningar förr till idag
Källhänvisning: