Hur många har dött av det kapitalistiska Sverige?

Totalt: 57 864

När utvecklades kapitalistiska regimer i Sverige? Det finns en viss spridd kunskap om att Sverige låg efter i den industriella och ekonomiska utvecklingen jämfört med Storbritannien och Frankrike och att vi därav bör ha blivit en kapitalistisk samhällsekonomi långt senare än de västeuropeiska samhällsekonomierna. Genom att läsa Lars Magnusson, professor i ekonomisk historia vid Uppsala universitet (Sveriges ekonomiska historia, Prisma, 2002), finner vi att Sverige faktiskt var en kugge i en internationell kapitalistisk handelsekonomi redan på 1600-talet. Berodde detta på att vi hade exceptionella entreprenörer till köpmän som tog tillfälle i akt att bli kapitalister? Nej, snarare var det en storskalig centralisering och samhällsplanering från centralmakten i Sverige som fick fart på den ekonomiska utvecklingen av bland annat produktion av metaller, vilket syftade till att samla in ökade profiter från internationell handel genom att locka till sig utländska kapitalister till Sverige. Det bakomliggande motivet till denna centralisering och utveckling av statsmakten till att styra upp organiserad produktion kring järn, silver och koppar var att finansiera de konstanta krig som Sverige låg i från 1500-talet till i början av 1800-talet. För detta krävdes det att Sverige snabbt gick från en agrar decentraliserad ekonomi till en mer organiserad produktion under en enhällig stat. Magnusson hänvisar till historikern Eli Heckscher som poängterade hur de västeuropeiska maktstaterna hade en historisk uppgift att skapa ett enhetsarbete av statens administration, för att göra det lättare för handeln, industrin och att senare omskapa jordbruket (Magnusson, s. 170). Varför behöver handel en enhällig administrativ statsstruktur? Utan enhetliga regler var handeln oerhört svår eftersom det då fanns olika mått och vikt i olika regioner, och utan välfungerande kommunikationer kom inte varorna fram i tid (Magnusson, s.171). Under 1600-talet startade staten och kronan i Sverige ambitiösa projekt för att gräva kanaler, förbättring av vägnät med milstenar bland annat och stod för ett välfungerande penningväsende. Det var stärkandet av statens och kronans krigsmakt, som blev en viktig aktör i ekonomin sedan 1500-talet, vilket öppnade upp för en kapitalistisk utveckling av Sverige (Magnusson, s. 177f).

Svensk-Ryska kriget 1741–1743, Sverige förklarar krig mot Ryssland för att försöka ta tillbaka förlorade landområden i tidigare krig: minst 10 000 (Källa: Matthew White http://necrometrics.com/wars18c.htm#Quadruple [Hämtat: 2019-01-05 kl. 17:12]


Svensk-Ryska kriget 1788-90, Sverige förklarar krig mot Ryssland för att försöka ta tillbaka förlorade landområden i tidigare krig: ca 3 000 (Källa: Matthew White http://necrometrics.com/wars18c.htm#Quadruple [Hämtat: 2019-01-05 kl. 19:01]


Bondeupproret ”Klågerupskravallerna” 1811, bönder protesterar mot tvångsrekrytering till armén och mot präster som inte stod på folkets sida varpå armén skjuter ihjäl ett antal bönder: ca 40 (Källa: Gert-Ove Pettersson & Sven Rosborn and others: ”1811: Bondeupproret i Skåne” (1811: The Farmers uprise in Scania), Malmö 1991. Swedish ISBN 91-9711-819-2, och Uno Röndahl ”333-årsboken” Swedish ISBN 91-7586-384-7, sidorna 66-75)


Kriget mot Norge 1814, hundratals svenskar och norrmän dör i kriget: minst 600 (Källa: https://www.napoleon-series.org/military/battles/1814/c_norway1814.html [Tillgänglig: 2019-06-07]


Folkupproret 1848, i Stockholm utbryter ett uppror i mars då en folkmassa krävde republik och demokrati, kungen Oscar I beordrar militären att stoppa upproret genom att ”tukta packet” varpå militären skjuter rakt in i folkmassan: minst 18 (Källa: Magnus Västerbro, ”Svälten”, 2018 )


Svälten 1860-talet, Sverige genomgår under några år i andra hälften av 1800-talet svåra svältperioder förvärrade av liberal (marknadsvänlig) kapitalistisk politik där de styrande tvekade att hjälpa de svältande svenskarna som betraktades som lata och att den fria marknaden skulle lösa problemet: 4 000 döda 1867, 9 000 döda 1868, 14 000 döda 1869 (Källa: Magnus Västerbro, ”Svälten”, 2018 s. 653 Totalt: 27 000)


Folkupproret 1868, i Hudiksvall i början av mars utbryter ett folkuppror mot hur arbetarna i staden utnyttjades och misshandlades, varpå folk krävde republik och politiska reformer som lika rösträtt i kommunval och riksdagsval, avskaffande av alla privata banker, en rebell skjuts ihjäl av en företagare i våldsamma sammanstötningar i staden:1 (Källa: Magnus Västerbro, ”Svälten”, 2018 s. 515)


Skotten i Ådalen 1931, militären skjuter mot ett demonstrationståg av arbetare och dödar fem personer: 5 (Källa: http://www.lo.se/start/det_gor_lo/historia/adalen_1931 [tillgänglig: 2019-06-08] )


Arbetsrelaterade dödsfall 2008-2009 (2016), i en tidigare vetenskaplig rapport byggt på uppgifter från 2008/2009 från de mellan år 25 till 74 visade det sig att åtta hundra personer dör p.g.a. arbetsmiljöfaktorer i hjärt och kärlsjukdomar, cancer och lungsjukdomar: 800 per år från 2008 till den nya studien byggt på uppgifter från 2016 innebär totalt 7 200 döda (Källa: Arbetsmiljöverkets rapport om dödsfallens orsaker 2019 för år 2016: https://www.av.se/globalassets/filer/publikationer/kunskapssammanstallningar/arbetsrelaterad-dodlighet-rap-2019-3-del-1.pdf hänvisar till en tidigare vetenskaplig rapport av Järvholm B, Reuterwall , Bystedt J. ”Mortality attributable to occupational” [tillgänglig 2019-06-08] )


Arbetsrelaterade dödsfall 2016-2019, antalet arbetare som dör p.g.a. stress är över fem hundra per år: 2 000 från år 2016 till 2019 (Källa: Arbetsmiljöverkets rapport om dödsfallens orsaker 2019 för år 2016: https://www.av.se/globalassets/filer/publikationer/kunskapssammanstallningar/arbetsrelaterad-dodlighet-rap-2019-3-del-1.pdf [tillgänglig 2019-06-08] )


Arbetsrelaterade dödsfall 2016-2019, antalet arbetare som dör p.g.a. skiftarbete är över fem hundra per år: 2 000 från år 2016 till 2019 (Källa: Arbetsmiljöverkets rapport om dödsfallens orsaker 2019 för år 2016: https://www.av.se/globalassets/filer/publikationer/kunskapssammanstallningar/arbetsrelaterad-dodlighet-rap-2019-3-del-1.pdf [tillgänglig 2019-06-08] )


Arbetsrelaterade dödsfall 2016-2019, antalet arbetare som dör p.g.a. motoravgaser är över fem hundra per år: 2 000 från år 2016 till 2019 (Källa: Arbetsmiljöverkets rapport om dödsfallens orsaker 2019 för år 2016: https://www.av.se/globalassets/filer/publikationer/kunskapssammanstallningar/arbetsrelaterad-dodlighet-rap-2019-3-del-1.pdf [tillgänglig 2019-06-08] )


Arbetsrelaterade dödsfall 2016-2019, antalet arbetare som dör p.g.a. buller är över fem hundra per år: 2 000 från år 2016 till 2019 (Källa: Arbetsmiljöverkets rapport om dödsfallens orsaker 2019 för år 2016: https://www.av.se/globalassets/filer/publikationer/kunskapssammanstallningar/arbetsrelaterad-dodlighet-rap-2019-3-del-1.pdf [tillgänglig 2019-06-08] )


Arbetsrelaterade dödsfall 2016-2019, antalet arbetare som dör p.g.a. ihållande fysiskt tungt arbete är över femhundra per år: 2 000 från år 2016 till 2019 (Källa: Arbetsmiljöverkets rapport om dödsfallens orsaker 2019 för år 2016: https://www.av.se/globalassets/filer/publikationer/kunskapssammanstallningar/arbetsrelaterad-dodlighet-rap-2019-3-del-1.pdf [tillgänglig 2019-06-08] )

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *