Fel 1: Henrik Jönsson påstår att han använder Clifford Geertzs (antropolog) modell av religioner och använder ett klassiskt citat av honom för att hävda att den ”moderna västerländska klimatrörelsen” är en religion.
Förklaring: Citatet går att dela upp på följande vis: ”(1) a system of symbols which acts to (2) establish powerful, pervasive, and long-lasting moods and motivations in men by (3) formulating conceptions of a general order of existence and (4) clothing these conceptions with such an aura of factuality that (5) the moods and motivations seem uniquely realistic.”
Jag ska förklara vad de delarna betyder och varför Henrik Jönsson tolkar den fel.
Den första delen av citatet om system av symboler ska förstås som ett sätt att beskriva kulturella mönster vilket är essensen och karaktären hos mänskligt tänkande. Symboler är bärare av information bortom individen, de är som kulturella mönster, bärare av meningsfullhet i form av konceptuell form till den sociala och psykologiska verkligheten, där de anpassar sig till den och förändrar den.
Andra delen av citatet handlar om hur humör och motivation påverkar människor. En motivation är en ihållande och envis tendens att utföra en viss form av handling som skapar en viss form av känsla i specifika situationer (exempel på motivation är att vara modig, envis, oberoende, självupptagen), medan humöret bara skiftar i intensitet eller styrka, i likhet med en dimma omfamnar den personen på ett totalt sätt när den är närvarande (exempel på humör är lekfull, håglös och melankolisk). Olika former av motivationer kan kombineras med varandra medan humöret inte kan det. Motiven kommer ifrån vilket slutmål de ämnar sträva efter, medan humöret kommer från en källa. En person är exempelvis framgångsrik eftersom han strävar efter att lyckas, medan en person som är orolig är det p.g.a. medvetenheten om en närstående katastrof. Fortfarande kan motivationen och humöret vara icke-religiösa, och huruvida de blir religiösa har med om de är kopplade till religiösa koncept som exempelvis Gud eller Guds natur. Optimism kan exempelvis vara religiöst om optimismen är kopplat till ett koncept om Gud. Välgörenhet kan exempelvis vara kristen välgörenhet om det kopplas till det kristna konceptet om Guds syften.
Den tredje delen av citatet handlar om att formulera ett koncept om en generell ordning av existensen. Det handlar om att förklara vad som är religiöst i grunden förutom uppenbara koncept om Gud, Paradiset och Nirvana. Vad det religiösa grundar sig i är att den hjälper människor att skapa en ordning i en verklighet fylld av paradoxer, gåtor, intensiv smärta, orättvisor som tyder på att verkligheten saknar sammanhängande moral, eller någon genuin ordning överhuvudtaget. Religioner hjälper människor att förneka kaoset och ge livet och dess smärta en plats i en ordning. Vad religionen då gör är att erkänna eller till och med hylla paradoxerna, gåtorna, och den upplevda smärtan och införliva dem i den genuina (religiösa) ordningen. Den ger människor verktyg att utstå sina känslor genom att definiera eller förklara dem i existensen.
Den fjärde delen av citatet handlar om att religionen har koncept med en aura av faktualiteter. Det betyder att religionen, till skillnad från att se verkligheten utifrån ett sunt förnuft-perspektiv eller vetenskapligt perspektiv, går bortom de verkligheter som finns i vardagen och bortom det hypotetiska frågande om världen till en bredare verklighet som kompletterar den med acceptans och tro. Det religiösa perspektivet beskriver verkligheten med icke-hypotetiska sanningar. Till skillnad från konsten strävar religionen inte efter att skapa en aura av illusion, utan en aura av verklighet – den verkliga verkligheten – och formulerar koncept som rättfärdigar dess acceptans.
Den femte delen handlar om att religionen gör att humöret och motivationen blir unikt realistiskt. Det betyder att religionen hjälper till att förklara och forma den sociala ordningen. Religionen omger och transporterar individen genom ritualen till en annan form av existens, där individen hamnar i ett ramverk av religiös meningsfullhet som korrigerar och kompletterar verkligheten som individen uppfattar genom sitt sunda förnuft. Det är denna föränderliga kraft på individen och den verklighet som uppfattas genom det sunda förnuftet som gör religion så socialt kraftfull. Förändringen ämnar att visa hur humöret och motivationen hos människan är praktisk och förståelig i förhållande till hur saker och ting verkligen är.
Det citat Henrik Jönsson påstår sig använda är alltså i själva verket tvärtom vad han påstår att det betyder. Citatet visar att religion behöver koncept av exempelvis Gud för att vara en religion, och det som är religiöst ämnar försvara och hylla paradoxer och lidande i livet inte som klimatrörelsen avslöja dem och kritisera dem. Klimatrörelsen rättfärdigar inte kaoset med det globala ekonomiska systemets klimatpåverkan utan tvärtom kritiserar den. Är det någon som rättfärdigar och försöker skapa en aura av acceptans är det snarare Henrik Jönsson själv som är skyldig till, vilket jag visar i denna genomgång av hans video. Ironiskt betyder det att Henrik Jönsson själv avslöjar sig som religiös enligt hans egna metod. I slutet av videon så erkänner Henrik Jönsson själv att klimatrörelsen saknar koncept av Gud.
Källa: http://people.uncw.edu/ricej/SOC490/Excerpts%20from%20Clifford%20Geertz.htm
Fel 2: Använder och tolkar Nietzsche felaktigt. Han påstår att Nietzsche påstår att Gud är död i boken så talade Zarathustra. Henrik Jönsson implicerar därför att Nietzsche menade att gudstro är omöjlig p.g.a. moderniteten och den västerländska moralen kollapsar. Henrik Jönsson poängterar att eftersom Nietzsche förklarat Guds död ersattes de religiösa uttrycken med politiska och aktivistiska uttryck (visar ett foto på Palme).
Förklaring: Det är en förenklad plattityd av Nietzsche som ignorerar att uttalandet ”Gud är död” görs i en djupare kontext i boken ”Så talade Zarathustra” där orden ”Gud är död” sägs av en person har en publik av andra personer som är icke-troende och hånar den religiösa personen, denna berättelse i boken symboliserar människors tro på en universell eller gudomlig sanning oavsett om det är den moderna människans tro på en universell (ateistisk) sanning eller den tidigare kristna religionens tro på Gud. Den kritik Nietzsche gör riktar sig alltså inte bara mot den kristna religionen, utan även mot den moderna ateistiska tron på vetenskapen som blivit en form av ideologi. Problemet för Nietzsche ligger i att de båda – den kristna gudssynen och den ideologiska vetenskapen, är metafysiska till sin tro på en ”annan värld” där saker bär på en sanning i sig själv, en transcendental sanning, bortom naturen, livet och historien och det är just metafysiken, som härstammar från Platon, som Nietzsche vill kritisera. För Nietzsche så innebar hans kritik inte nödvändigtvis att gudstro är omöjligt, utan tvärtom att tro på Gud bör utgå från en Gud som är inte bygger på att Gud är sanning och att sanning är gudomlig, som inte bygger på ett transcendentalt koncept av ”det goda och det onda”, alltså istället en Gud som existerar i naturen, i livet och i historien och som inte förnekar vår värld genom att placera sig utanför den bortom tid och rum. Vad Nietzsche vill få oss att göra är alltså att ifrågasätta idén om sanningens statiska gudomlighet eller transcendens. Istället för att fokusera på en gudomlig sanning bör vi exempelvis fokusera på livet, hur vi på bästa sätt kan arbeta för att främja livet, livets bevaring, och bevarandet av levande arter.
Källa:
Så talade Zarathustra
Den glada vetenskapen.
Bortom gott och ont.
Fel 3: Använder och tolkar Émile Durkheim felaktigt. Henrik Jönsson påstår att Durkheim menar att religionen är central för samhällets sammanhållning och om den elimineras kommer den att ersättas av kollektiva trosuppfattningar (visar ett kollage med foto på Karl Marx och Greta Thunberg, L. Ron Hubbard, och Adam Smith). Henrik påstår att i enlighet med Durkheims tes så ersattes Gud med andra kollektiva trosuppfattningar (visar ett kollage av symboler som hakkorset, hammaren och skäran och ett dollar-tecken). Idag menar Henrik Jönsson är det klimatreligionen som tagit över och visar samtidigt en bild av Greta Thunberg som ett helgon med rubriken Klimatreligionen.
Förklaring: Durkheim är en klassisk sociologisk teoretiker som förklarar religionen som funktionell, vilket innebär att religionen fyller en viktig roll i samhället för att skapa en gemenskap bland medborgare. Så långt stämmer Henriks påstående om Durkheim. Problemet är att Henrik tolkar hans teori om religion att om religionen försvinner kommer andra ”kollektiva trosuppfattningar” att ersätta den. Henrik förklarar inte vad han menar med ”kollektiva trosuppfattningar” förutom att visa ett kollage med Karl Marx, Adam Smith, Ron Hubbard och Greta Thunberg som om dessa personer skulle representera ”kollektiva trosuppfattningar”. Eftersom motsatsen också kan hävdas om dessa personer och att han misslyckas ge en definition av ”kollektiv trosuppfattning” faller Henriks resonemang. Vad Durkheim kom fram till i sin forskning var att religion fungerade som en bekräftelse på samhällets maktstruktur, och om religionen skulle försvinna skulle samhällets kultur hitta andra sätt att bekräfta (eller hylla) maktstrukturen i samhället. Mycket kan man tolka in hos Karl Marx och Greta Thunberg, men man kan inte hävda att de uttryckt idéer eller trosuppfattning som bekräftar eller hyllar samhällets nuvarande maktstruktur – tvärtom har de genomgående uttryckt en kritisk analys av samhällets maktstruktur. Statsmakter runt omkring i världen betraktar också tyvärr klimataktivister som ett hot mot statsmakten och utför systematisk trakasserier och mord på klimataktivister (se exempel nedan). På ett flertal sätt är alltså Henriks användande av Durkheims funktionalistiska religionsteori felaktigt. Det är också problematiskt att blanda Durkheims religionsteori med Nietzsches religionsteori. Durkheim var till skillnad från Nietzsche en positivistisk vetenskapsman, d.v.s. Durkheim utgick från att vetenskapen kunde undersöka objektiva sanningar i världen, medan Nietzsche kritiserade en sådan utgångspunkt.
Fel 4: Henrik Jönsson påstår felaktigt att klimatrörelsen har ”konfessionella inslag”. Han säger sig vilja problematisera miljörörelsens konfessionella inslag och hur det påverkar ett rationellt och effektivt hållbarhetsarbete, och påstår sedan de underliggande enande och konfessionella drivkrafterna låg kvar från de formella religionerna nu i klimatrörelsen.
Förklaring: Konfessionella inslag definieras av skollagen dock som ”bekännande eller förkunnande inslag som tillhör en viss religion”. Att en folkrörelse har en enande drivkraft är en plattityd, en banal självklarhet, genom att den formas efter ett gemensamt intresse och förklarar inte varför rörelsen skulle vara en religion. Henrik påstår att miljörörelsen bekänner eller förkunnar en viss religion men misslyckas att förklara eller belägga vilken sorts religion det är.
Källa: Skolinspektionen, https://www.skolinspektionen.se/tillstand/ovriga-ansokningar-och-anmalningar/anmalan-om-konfessionell-inriktning/
Fel 5: Henrik Jönsson påstår felaktigt att klimataktivismen är huvudsakligen ett västerländskt trossystem.
Förklaring: Påståendet att klimataktivismen huvudsakligen skulle vara ett västerländskt ”trossystem” ignorerar de massdemonstrationer mot global uppvärmningen över hela världen från Jakarta, New Delhi, Tokyo till Berlin, globala klimatprotester. Dessa globala massdemonstrationerna kombinerar klimatprotesterna med att bekämpa fattigdomen som återigen visar hur fel Henrik Jönsson hade i tidigare video där han påstod att klimataktivister vill att folk ska leva i fattigdom (Källa 1). Henrik Jönsson ignorerar de otaliga lokala miljöupproren och klimatdemonstrationerna i Indien som systematiskt slås ned av polis och myndigheter genom tillslag, trakasserier, och arresteringar som exempelvis när indiska myndigheter rättsvidrigt arresterade klimataktivisten Disha Ravi år 2019 eller slår ned protester från stammar av ursprungsbefolkningen (Källa 2). Polisen i The Arunachal Pradesh har i snart 20 år trakasserat och arresterat klimataktivister som protesterar mot dammbyggen. Enligt den indiska klimataktivisten och läraren Heeta Lakhani osynliggörs klimataktivismen på olika hörn i världen på detta auktoritära sätt, inte bara i Indien utan också exempelvis i Egypten där varje protest oavsett politisk fråga slås ned av polis och myndigheter som ett hot mot statsmakten (Källa 2). Det förhåller sig inte på det sättet att klimataktivismen i huvudsak är västerländsk utan att klimataktivismen systematiskt osynliggörs i länder som ha bristande demokratiska friheter och rättigheter. Det syns även i länder som Mexiko och Brasilien och andra länder i Latinamerika och Sydamerika där klimataktivister inte bara arresteras utan även systematiskt mördas. 1 700 klimataktivister har mördats runt omkring i världen under det senaste decenniet, och under bara ett år under 2021 mördades över 50-tal klimataktivister i Mexiko (Källa 3).
Fel 6: Henrik Jönsson påstår felaktigt att klimatrörelsen delar begrepp med kristendomen. Exempelvis föreställningen om en edens lustgård innan den mänskliga civilisationen, paradiset förstördes av människans syndiga leverne.
Svar: Det är inte bara kristendomen som har ett religiöst koncept om ett paradis efter döden och att de första människorna syndade i Edens lustgård, även Islam och Judendomen har liknande koncept, men också asiatiska religioner som Hinduismen har liknande koncept om frälsning (moksha) där personens själ (atman) uppgår i den gudomliga världssjälen (Brahman) som slutmål i livets eviga kretslopp (samsara), där varje atman ursprungligen är splittrat från en harmoni i Brahman. Även andra polyteistiska religioner innan de Abrahamitiska världsreligionerna hade koncept om ett liv efter döden som var mer i harmoni för de rättrogna. Men att detta religiösa koncept skulle vara lika med klimatrörelsens kritik av den moderna civilisationens miljöförstöring och klimatuppvärmning är inte sant, eftersom den saknar de religiösa koncepten av Gud eller gudomlig harmoni bortom vår materiella värld.
Fel 7: Henrik Jönsson påstår felaktigt att de bibliska koncepten arvssynd och syndafall är lika med klimataktivismens syn på konsumtionssamhället eftersom varje människa bär ansvar för att hon fötts in i ett korrupt samhälle och dess koldioxidavtryck hon inte kan fly undan, (6.51 klipps ett nyhetsklipp in om en kvinna, klimataktivisten Anna Hughs, som avstår att skaffa barn, köra bil och äta kött som säger att vi måste förstå att alla har en klimatpåverkan). Henrik Jönsson ger exempel på skam (flygskam, bilskam etc.).
Förklaring: Även detta är fel eftersom fler religioner än kristendomen har liknande religiösa koncept om arvssynd och syndafall, även här har Judendomen och Islam liknande koncept, men även Hinduismens kastsystem byggt på reinkarnation genom värdering av ens karma kan ses som ett koncept om arvssynd där varje människa som föds bär på sitt tidigare livs synder. I likhet med exemplet om konceptet om ett förstört paradis så saknar Henrik Jönsson en förklaring om hur klimatrörelsen kritik av det moderna samhällets miljöförstöring och klimatpåverkan skulle vara religiöst. I motsats till religiösa rörelser så blandar inte klimatrörelsen in koncept om Gud eller gudomlig harmoni bortom vår materiella värld. Konceptet om känsla av skam, som exempelvis flygskam och bilskam är icke-religiösa koncept tills de kopplas till andra religiösa koncept som exempelvis Gud eller gudomlig harmoni bortom vår värld. Det finns socio-materiella teorier inom psykologin, exempelvis av Silvian Tomkins som förklarar skam som en känsla av förödmjukelse med visuellt ursprung från förälderns ogillande blick (källa 1). Skam är inte i sig ett religiöst koncept. Klimatrörelsen i sig är även heterogen vad gäller synen på individens roll i klimatpåverkan, en del av rörelsen anser att individen har en skyldighet att göra vad den kan, medan en annan del av klimatrörelsen menar att individen är ett offer för strukturell ojämlikhet och orättvisa och att problemet med klimatpåverkan ligger i samhällssystemet och inte hos individen. Därför går det inte att definiera klimatrörelsen som individfokuserad. Den kan exempelvis finnas individuella exempel på klimataktivister som kopplar sin klimataktivism med religiösa koncept som Gud eller gudar, men det definierar inte klimatrörelsen i sig själv. Det är därför det blir logiskt felaktigt att utgå från vissa enskilda individer, som Henrik Jönsson gör, för att hävda att klimatrörelsen som en massrörelse uppmanar människor att inte äta kött, inte köra bil, eller inte använda el, tvärtom verkar majoriteten av klimatprotesterna rikta in sig på att förändra samhällssystem och samhällspolitiken och inte på enskilda individers beteenden. Henrik Jönsson blandar ihop enskilda personers livsval motiverat av miljö- & klimatpåverkan med klimatrörelse som massrörelse vilket är problematiskt minst sagt.
Källa 1: https://www.psykologiguiden.se/psykologilexikon/?Lookup=skam%2C+skamk%C3%A4nsla
Fel 8: Henrik Jönsson påstår felaktigt att klimatkrisen inte är akut. Han ger exempel på att 1971 skrev forskare i Svenska Dagbladet och varnade om en ny istid p.g.a. miljöförstöring. 1988 slog internationell media fast att ögruppen Maldiverna var påväg att hamna under havsytan innan 2018. 2004 menade tidningen The Guardian att klimatförändringen skulle göra Storbritannien till Sibirien ungefär idag. 2006 menade Pär Holmgren att snögränsen skulle ha förflyttat sig så mycket på 20 år att vasaloppet inte skulle gå att genomföra, och att det inte går att åka skidor i stora delar av landet. 2008 rapporterade The Guardian att arktis skulle bli isfritt år 2018. Dagens ETC slår larm 2008 att vi har 800 dagar på oss att rädda klimatet.
Förklaring: Klimatkrisen är redan här. Enligt FN dör omkring 13 miljoner människor varje år av miljörelaterade faktorer som ökar med den globala uppvärmningen, som förändrar globala vädermönster, ökar risken för sjukdomsspridning, och extrema väderfenomen (Källa 1). Den globala uppvärmningen ökar faktorer som tvingar människor att flytta, enligt FN tvingas 23,1 miljoner människor varje år att migrera p.g.a. väderrelaterade orsaker som förvärras p.g.a. den globala uppvärmningen. Detta ökar i sig fattigdomen för de människor som tvingas migrera (Källa 1). Henrik Jönsson försöker avfärda havshöjningen med ett exempel om ö-gruppen Maldiverna som han försöker slå tvivel kring genom att hänvisa till äldre prognoser om att ö-gruppen skulle hamna under havsytan som slagit fel. Problemet med det är att det inte är så konstigt eftersom prognoser kring havshöjning är känsliga inför komplexa förändringar och lokala förutsättningar. Man kan inte ta en lokal ö-grupp och sedan dra stora självklara slutsatser när den kommer hamna under havsytan. Idag vet vi bättre exempelvis även om Maldiverna, CIA och Världbanken har räknat med dagens havsnivåhöjningar att delar av ö-gruppen kommer drabbas runt år 2100. Andra ö-grupper kommer och har redan drabbats. Enligt IPCC har havsnivåhöjningen under perioden 1901–1990 varit 1,4 mm/år men att höjningen ökat och under tiden 2006–2015 varit 3.6 mm/år. Ökningen har alltså mer än dubblats. De senaste 15 åren har havet stigit 33 mm mer än under 15-årsperioder före 1990. Klimatforskare räknar med att det kommer blir ännu snabbare stigning under 2000-talet. Även om Pär Holmgrens prognos om flyttad snögräns som hotar Vasaloppet inte slagit in ännu så är det ett faktum att snögränsen flyttar norrut, samt att grundvattnet påverkas av föränderlig nederbörd på grund av den globala uppvärmningen, enligt Sveriges Geologiska Undersökning (Källa 2). Bara för att Guardian och Dagens ETC har haft varsin artikel som påstått något som inte slagit in betyder inte att klimatkrisen inte är akut, det enda det visar är att de två artiklarna har haft fel i sin prognos. Enligt en rad klimatmodeller idag så är prognosen att Arktis ska vara utan is under sommaren beräknat till år 2050, men som forskarna också påpekar är modellerna osäkra eftersom det är många faktorer som kan förändra prognosen men att man nu koordinerat flertal modeller för att hitta en mer säkrare prognos (Källa 3). Klimatkrisen har redan slagit in för miljoner av människor runt omkring i världen och är redan ett faktum.
Källa 1: https://www.un.org/en/climatechange/science/causes-effects-climate-change
Källa 2: https://www.sgu.se/grundvatten/paverkan-grundvatten/
Fel 9: Henrik Jönsson menar felaktigt att miljöpolitik med snabb omställning motiverats med alarmistisk beskrivning, och att snabb omställning leder fel för att den inte bygger på rationell hållbarhetsarbete. Detta menar han syns i hur omställningen inte är förankrad i de materiella förutsättningarna innan planerna över när de ska genomföras fastställs.
Förklaring: Men det är snarare ett exempel på dålig politik, byggt på symbolik snarare än innehåll, byggt på planer som inte är förankrade. Den forskning och journalistik Henrik hänvisar till som kritiserar den svenska klimatomställningen gör inga kopplingar till ”alarmism” eller ”klimatreligion”.
Fel 10: Henrik Jönsson påstår felaktigt att det finns ”rådande försök” att ersätta kärnkraft med vindkraft, och tar sedan det som ett exempel på hur ”klimatkonfessionella övertygelser” krockar med verkligheten.
Svar: Henrik drar detta påstående utan att förklara eller belägger påståendet med exempel. Tvärtom har jag tidigare visat hur Henrik Jönssons åsikter om vindkraft och kärnkraft bygger på felaktiga antaganden och felaktig analys.
Fel 11: Henrik Jönsson hänvisar till rapporter som visar hur råvarubrist i exempelvis koppar omöjliggör en fullskalig förnyelsebar energiproduktion som ett argument för att klimatrörelsen inte anpassar sig till verkligheten.
Svar: Den kraftiga efterfrågan på koppar kommer dock inte bara från förnyelsebar energiproduktion, utan från hela den elektroniska marknaden allt ifrån brödrostar till mobiltelefoner – produkter som är elektroniska har koppar i sig för att leda elen. Orsaken är därför den ständigt teknologiska utvecklingen och det ständigt tillväxtberoende ekonomiska systemet som orsakar stora behov av naturresurser. En brist av koppar i framtiden kan hota att sakta ner omställningen av förnyelsebar energiproduktion som har sikte på att vara färdig 2050, den kan riskera att missa målet eftersom den behöver mer koppar än kol- och gas-driven energiproduktion. Problemet för Henrik Jönsson är att han varken kritiserar ett tillväxtbaserat system eller ser hur hans förespråkande av kärnkraftsbyggd elektrifiering inte minskar behovet av koppar. Delar av klimatrörelsen är systemkritisk och kritiserar ett ekonomiskt system byggt på ständig tillväxt, och bär därför ironiskt svar på kopparbristen samtidigt som Henrik Jönsson själv förordar ett system som skapar det och därmed själv blir exempel på en person som inte anpassar sina övertygelser efter verkligheten.
Fel 12: Henrik Jönsson påstår han att Greta Thunberg påstod att världen kommer gå under, och liknar det med det religiösa konceptet eskatologi, i sitt tal i Davos 2019 när Greta sa att IPCC:s rapport kommit fram till att vi har 12 år på att försöka korrigera mänsklig påverkan på klimatet, han påstår att det var ett eskatologiskt uttryck att mänskligheten är extremt nära undergång.
Förklaring: Greta Thunberg syftar mer på civilisationens undergång, och liksom tidigare misslyckas Henrik Jönsson belägga konceptet som religiöst. Det är exempelvis ett geologiskt faktum att världen kommer att gå under om fem miljarder år eftersom solen kommer att börja svälla då, bara för att den prognosen innebär världens undergång innebär det inte automatiskt att det är en religiös prognos. För att idén om en civilisations undergång ska kunna tolkas religiöst behöver den ha ett religiöst koncept. Henrik Jönsson själv gjorde en video som påstod att gängvåldet hotade civilisationen, det innebär att Henrik argumenterar mot sig själv återigen.
Fel 13: Henrik Jönssons video har en rubrik som även påstår att klimatrörelsen är en religiös sekt.
Förklaring: För att vara en sekt krävs det en rad olika egenskaper hos en rörelse, däribland att den är isolerad från den yttre omgivningen/samhället och har egna interna regler och normer. Det stämmer inte överens med klimatrörelsen som tvärtom agerar i världen och försöker påverka världen. Sekter är ofta stark hierarkiska med dyrkan av ledaren, som kräver absolut lydnad och exkluderar de som inte gör det. Det stämmer inte med den brokiga skara föreningar, av olika organisationer och löst sammanhängande rörelser inom klimatrörelsen, tvärtom brukar klimatrörelseorganisationer präglas av platta direkt-demokratiska strukturer.
Fel 14: Slutligen vill jag nämna att Henrik Jönsson försöker förebygga kritik med en brasklapp. Han påstår att han inte vill förminska klimataktivisternas engagemang eller klimatfrågornas betydelse.
Förklaring: Genomgående i sin video gör han dock precis det. Påstår att Greta Thunberg är en barnprofet. Att klimatrörelsen är irrationell och ineffektiv. Att klimatrörelsens civila olydnadsaktioner är lika med islamistiska terrorister. Det är bara några exempel på det motsatta till hans brasklapp.