Vi beter oss olika som grupp. Orsaken till det finns hos många olika saker. Visst finns det rent fysiologiskt biologiska skillnader mellan individer, men beteenden mellan könen kan inte förklaras statiskt eller bortom historiska sammanhang.

Grupperna män och kvinnor har betett sig olika genom historien beroende på tid och omgivning.

Enligt evolutionärbiologisk forskning kring genernas påverkan på mänskligt beteende så visas en komplex bild av människan. Vi blir påverkade av till viss del vår familjemiljö men till större del av den samhälleliga sociala miljön.

Se exempelvis Poldermans metaanalys kring tvillingstudier. Det är en metaanalys som sammanfattar årtionden av tvillingstudier kring geners påverkan på mänskliga egenskaper. Antifeminister, som läst den slarvigt, blandar ihop fysiska egenskaper så som ögonfärg, kroppslängd, hårfärg, ärftliga sjukdomar och funktionsvariationer med mänskligt beteende. Det är inte samma sak.

Varför gör vi de val vi gör?

Påståendet att kvinnor ”väljer de yrken de vill” används av antifeminister för att avfärda feminism eller normkritik som om de strävar efter att ta valfrihet och agens från kvinnor. Vanliga påståenden från antifeminster kan vara exempelvis: ”du ifrågasätter att kvinnor inte kan ta beslut själva”, ”om kvinnor väljer att ha lägre lön och stanna hemma och ta hand om barnen så ska vi respektera det”. Det är ett sätt att använda feministiska argument mot feminismen.

För det första så innebär inte en normkritik av människors val att individens agens som människa upphör. Normer handlar om oskrivna regler på gruppnivå som påverkar våra val som människor i grupp. Det betyder inte att jag som individ är slav inför gruppens normer – den individuella kvinnan har frihet att bryta mot normerna. Uppdelningen av normer och mänsklig agens som om de vore en dikotomi – varandras motsats – är falsk.

För det andra så ger feminism och normkritik oss en förståelse kring varför vi väljer det vi gör, eller varför vi gör det vi gör. Att stanna vid påståendet ”individen väljer det individen vill så därför är det bra” är inte tillfredsställande påstående eftersom det stannar vid ett led och förklarar inte varför ”individen vill” det den väljer. Normerna skapar viljor eller åsikter på gruppnivå. Bara för att en norm existerar behöver den inte betyda att den är moraliskt bra. Normer som skapar problem för människor och samhälle bör rimligtvis inte vara bra normer, men det betyder inte heller att alla normer skapar problem för människor och samhälle. Återigen är det viktigt att påpeka att alla inte följer alla normer, och att människor hela tiden återskapar och förändrar normer. Normer kan aldrig ta bort människans egna agens som en tänkande varelse.

För det tredje brukar antifeminister alltid koppla denna anklagelse mot feminismen att den tar bort kvinnans egna valfrihet med att förklara att kvinnan vill stanna hemma och ta hand om sina barn för att det är naturligt. Denna logik skulle alltså innebära att antifeministerna själv ifrågasätter att kvinnorna kan ta beslut själva – de lyder ju bara naturen. Normer är oskrivna kulturella regler som vi människor påverkar hela tiden genom vår historia, därför är kvinnor också delaktiga som aktörer i skapandet av normer. Om kvinnorna lyder naturen har de inga egentliga friheter att utöva som människor.