Johan Lundberg och elitismen

De flesta som varnar om flumsamhälle och relativism tycks allt mer komma från ett traditionalistisk eller konservativt perspektiv. När jag läser senaste nummret (Nr1 2010) av den kulturkonservativa tidskriften Axess slås jag av att chefredaktören Johan Lundberg använder sig av kodord utan klara definitioner i en kritik mot en tidsålder av ”tilltagande relativisering”. Lundberg reagerar mot att det inte längre är självklart med en hierarkisk värdering inom (kultur)forskningen. Vilket i sig är ett intressant ställningstagande ur ett rent vetenskapligt perspektiv, men om vi analyserar vad Lundberg faktiskt varnar om ställs man fri att tolka hur man vill. Det som Lundberg … Continue reading ”Johan Lundberg och elitismen”

Andrei Tarkovskij – Solaris

Människan utforskar rymden, och har hittat en planet täkt av hav. Planeten, och utforskningsprojektet av den, kallas Solaris. Varför får man aldrig en förklaring av i filmen, så det kan man bara spekulera i. Men själva filmen är ingen vanlig sci-fi där tekniska eller digitala framsteg är i blickfånget, utan istället är människan, och hennes sökande efter sig själv, ständigt närvarande. Här finner vi inte en optimistisk syn på den tekniska utvecklingens emancipativa funktion, utan istället en kritik av den som en helande hand. En intressant kommentar av karaktären doktor Snaut tolkar människans äventyrslystnad och upptäckarlust med att vi inte … Continue reading ”Andrei Tarkovskij – Solaris”

Hur kan vi läsa Markis de Sade?

Kajsa Ekis Ekman är en flitig vänsterdebattör, som oftast har intressanta analyser och slutledningar, men vad gäller som konstkritiker hamnar hon fel. På Aftonbladets kultursidor ifrågasätter hon Åsa Linderborgs analys av Vertigos nyligen släppta bok av Markis de Sade – Juliette. Hon tycker Linderborg gör fel i att analysera det litterära verket, ty Markis de Sade var inte annat än en sadist som bara hade ett syfte: ”att få fortsätta förgripa sig på unga fattiga kvinnor.” Ekmans utgångspunkt för en sådan analys är inte ur ett marxistiskt perspektiv över huvudtaget intressant, ty konstnären själv (Markis de Sade) är i grunden … Continue reading ”Hur kan vi läsa Markis de Sade?”

Vad är Margareta Larsson (sd) rädd för egentligen i sin konstkritik?

Det är en januskänsla jag får när högerkonservativa politiker tar bladet från munnen och konkretiserar sin ideologiska skillnad från andra verklighetsuppfattningar. Den första känslan är omedelbar och reflexmässig utifrån min egen progressiva motpol; hur kan det vara möjligt att hamna så fel? Medan den andra, senare, känslan kommer från en reflektion möjliggjord av tid och intellektuell nyfikenhet; äntligen kommer politikens skillnad fram i dagsljuset! Jag syftar naturligtvis på den senaste indignationen kring att Margareta Larsson, riksdagsledamot för Sverigedemokraterna, ifrågasätter Carolina Falkholts konst – ett ifrågasättande som landar i en frågeställning om all konst bör vara lagligt. Larsson kritiserar nämligen Falkholts … Continue reading ”Vad är Margareta Larsson (sd) rädd för egentligen i sin konstkritik?”