Alex Garlands sci-fi-serie Devs följer till viss del hans existentiella genre som Ex Machina, Annihilation och Sunshine. Man skulle kan se en blandning av dessa i Devs, förhållandet till världens och verklighetens upplösning (vi ska inte förlita oss på världens/verklighetens självklara existens), den biotekniska utmaningen på mänskligt medvetande och existens, och obehagliga – skrämmande – känslor av overklighet blandade med genuint vackra scener. Devs är till största delen en smärtsamt vacker serie. Långa scener ägnas till att beskriva i foto och ljud den naturmiljö och arkitektur som omringar och bygger upp det IT-företag där karaktärerna arbetar.
Jag tänker ge några reflektioner kring seriens handling här nedan, så därför varnar jag för spoilers för er som ännu inte sett serien.
Devs handlar om en hemlig avdelning inom företaget Amaya där en liten grupp IT-genier experimenterar kring idén att verkligheten är deterministisk. Att alla handlingar har en orsak, och att allt därför går att förklara – om vi har tillräckligt med information. Upptäckten av kraftiga kvantdatorer, som företagen Amaya skaffat sig effektiv monopol över på världsmarknaden, möjliggör för ägaren Forest att skapa en enorm datormaskin som har kapacitet att lagra oändlig mängd information.
Problemet som gruppen inom avdelningen Devs arbetar för att lösa är hur de ska kunna samla in information från verkligheten, och sedan kunna räkna ut verkliga händelser i historien och framtiden – i praktiken simulera verkliga händelser på en skärm där vi kan se och höra verkligheten från det förflutna till vår framtid. Vi ser hur gruppen experimenterar med ”partiklar”, små delar av saker i vår verklighet för att lösa problemet med informations-inhämtningen. Eftersom varje partikel interagerar med en annan partikel, så kan datamaskinen analysera och hämta information från partikel till partikel i oändlighet – i slutändan varje varelse och ting till jordens (och universums) födelse. Vi ser också hur gruppen har problem med simulationen av verklighetens händelser där de är oense om hur informationen ska tolkas utefter olika modeller av verkligheten – är verkligheten fullständigt deterministisk och därav en enda verklighet, eller finns det ett multiuniversum med en mängd olika versioner av vår verklighet beroende på olika orsaker leder till olika konsekvenser? Ägaren Forest är fast besluten om att det bara finns en sann verklighet.
Forests verklighetssyn får vi reda på under seriens gång är färgad av hans personliga trauma av att ha förlorat sin dotter och fru i en bilolycka. Hans företag Amaya bär hans dotters namn, och företaget har en enorm staty av henne utanför huvudbyggnaden. Hans egentliga huvudsyfte med Devs-avdelningen är att återuppleva eller återuppliva dottern. Därför är han känslomässigt engagerad i modellen om en enda verklighet. Om gruppen lyckas att simulera verkligheten i datamaskinen så hotas hans syfte att återuppliva hans dotter om simulationen kan riskera bli slumpvis bland oändligt antal versioner av verkligheten. Amaya från en verklighet där hon har andra erfarenheter är inte samma Amaya från hans verklighet. Det förklarar varför han exploderar känslomässigt när en av medarbetarna i Devs-gruppen, Lyndon, plötsligt lyckas göra en fungerande simulation av verkligheten med en modell utifrån multiuniversum-teorin. Forest avskedar Lyndon för det sveket.
Serien följer ett huvudnarrativ som är ett mordmysterium kring Lilys pojkvän. Båda jobbar på Forests IT-företag när pojkvännen Sergei plötsligt försvinner efter att ha fått befordran att jobba på Devs-avdelningen. Mysteriet handlar inte om att lösa vem som var ansvarig till mordet, utan handlar om varför företaget mördade honom. Orsaken kopplas till Dev-avdelningens hemliga arbete eftersom Sergei är en företagsspion som försökte avslöja arbetet. Lily hade ingen kunskap om detta.
Under seriens gång försöker Lily nysta i mysteriet eftersom hon inte kan erkänna den offentliga historien kring varför han försvann och varför han dog. Företaget hade skapat verklighetstrogna övervakningsfilmer där Sergei begår självmord på företagets område vid Amaya-statyn. Hon känner att något är fel med den berättelsen, men har inget bevis på sin känsla av overklighet stämmer varpå hon börjar att nysta i mysteriet. Vid ett antal tillfällen försöker olika karaktärer manipulera och kontrollera henne, men hon fortsätter kämpa mot. Dessa teman i Lilys personlighet blir röda trådar genom hela serien och är viktiga för att tolka slutet av serien – speciellt de två sista avsnitten. Jag tänker då på (1) hennes ovilja att acceptera känslan av overklighet och (2) hennes förmåga att motstå (determination) manipulation och därmed äga sin agens.
När jag såg färdigt det sjunde avsnittet hade ännu inte det sista åttonde avsnittet blivit publicerat. Jag trodde att serien var färdig med det sista mysteriet olöst i avsnitt sju. Det kändes som ett vackert avslut på serien att inte ge tittarna något svar på alla frågor. I avsnitt sju har Lily nämligen fått reda på att Devs-gruppen lyckats med sin simulation av verkligheten, och att Forest och Devs-gruppledaren Katie inte bara kan gå tillbaka till mänsklighetens verkliga förflutna tiotusentals år tillbaka utan också förutspå framtiden. Framtiden har dock ett obehagligt problem i att förutsägelsen av verkligheten upphör plötsligt en dag. Som om verkligheten plötsligt försvinner eller kollapsar vid en specifik tidpunkt i framtiden (en dag framåt i tiden då Lily får reda på detta). Forest och Katie hade sedan en tid tillbaka lyckats hitta orsaken till varför förutsägelsen plötsligt kollapsar, och orsaken är kopplad till att Lily besöker Devs och där orsakar förutsägelsen av verklighetens kollaps. Det är iaf det som Forest och Katie tolkar kollapsen som – att Lily är orsaken till att förutsägelsen av verkligheten kollapsar. Detta avslöjande väckte nya viktiga problem/frågor. Förstör Lily den datamaskin bakom förutsägelsen vid den tidpunkten i framtiden? Det förklara dock inte varför förutsägelsen i det förflutna misslyckas gå runt den tidpunkten. Eftersom förutsägelsen bygger på att verkligheten/universum har specifika naturlagar, innebär det att Lily på något sätt bryter mot dessa naturlagar och därav upplöser verkligheten/universum? Avsnitt sju slutar poetiskt när Lily är påväg in i Devs-avdelningen för att slutligen orsaka kollapsen. Som ett slut på serien tyckte jag att det var vackert utan att få övriga svar på dessa frågor.
När jag sedan såg det åttonde sista avsnittet tyckte jag först att det inte gav något väsentligt mer till serien eftersom jag fokuserade på de sista vackra scenerna. Det åttonde avsnittet avfärdade jag därför först som ett mer utdraget vackert avslut på serien.
Men sedan började jag tänka på de saker i det åttonde avsnittet som inte riktigt kändes stämma överens med övriga berättelsen. Det fanns fortfarande saker med förutsägelsen av framtiden och vad som sedan hände inne i Devs-avdelningen som inte riktigt stämde överens med Forest och Katies tolkning av kollapsen.
Jag tänker då specifikt på orsakshändelsen till kollapsen. Det att förutsägelsen var att Lily skulle under pistolhot tvinga in Forest in i vakuum-hissen och där under känslomässig stress avrätta Forest. Skottet ska då förstöra vakuumhissen som faller ner i vakuum-rummet, där Lily slutligen kryper på golvet i några få sekunder innan hon dör och verkligheten kollapsar i förutsägelsen. Forest och Katie tolkar detta som att hela denna händelse orsakar kollapsen av verkligheten. Men vi får aldrig någon ytterligare förklaring varför, och de verkar inte heller förstå varför detta kollapsar verkligheten.
Förklaringen till kollapsen som jag först tolkade det var att Lily skulle göra något som bryter mot manipulationen av orsak-verkan-lagen (determinismen), därav bryter mot förutsägelsen och därav upplöser hela trädtoppen av framtiden bortom det ögonblicket.
Lily gör denna brytning mot determinismen i vakuumhissen. Hon kastar ut pistolen ur hissen och dödar inte Forest. Den enkla tolkningen är därmed att orsaken till kollapsen är just detta (fria) val av Lily.
Denna enkla tolkning bekräftas också av Forest i de sista scenerna i avsnittet. Lily och Forest visar sig ändå dö i en snarlik död genom att vakuumhissen faller ner i vakuumrummet, men nu p.g.a. att en medarbetare i Devs-avdelningen väljer att förstöra hissen för att försöka behålla simulationens förutsägelse. I de sista scenerna återföds Lily och Forest som kopierade medvetanden i en simulerad version av verkligheten som datamaskinen skapat. Där säger Forest till Lily att hon är speciell (och syftar då till att hon genom sin agens uttryckt en genuin fri vilja).
Men det är något med denna enkla tolkning av händelseförloppet som kändes otillfredsställande. Det som spökade hos mig var det att Forest och Katie hela tiden fokuserade på Lilys döds-ögonblick som orsaken till kollapsen. Vilket vi också ser hända. Verkligheten upplöses precis vid Lilys död. Och plötsligt är det ett helt annat ögonblick – då hon väljer att inte ta med pistolen i vakumhissen – som är orsaken till kollapsen (då hon skapar ett nytt universum).
Om datamaskinen hade kunnat förutspå framtiden och Lily hade kunnat upplösa denna förutsägelse genom att utföra en gärning av fri vilja så hade delningen och kollapsen varit vid ögonblicket när dörren till vakuumhissen stängt. Inte när Lily dött på golvet av vakuumrummet.
Är det möjligt att verkligheten har en fördröjning i några sekunder för att dela sig i nya universum? Ett möjligt argument för detta kan vara den scenen i början av serien då Sergei visar upp ett experiment på en förutsägelse av en enkel levande organisms rörelse som kollapsar några sekunder framåt i framtiden. Sergei förklarar denna kollaps i förutsägelse med multiuniversum-teorin. Men detta förklarar inte verklighets-kollapsen kring Lilys död. Sergei-förutsägelsen kollapsar när organismen plötsligt ändrar beteende. Devs-förutsägelsen kollapsar när Lily dör, inte när hon ändrar beteende.
Devs-förutsägelsen av framtiden är alltså kopplat till Lily på ett personligt plan fram till hennes död. Detta är viktigt. Det är som om datamaskinen, simulationen, är beroende av hennes medvetande – hennes agens.
Det betyder att datamaskinen inte kan göra framtida förutsägelser utan hennes medvetande. Den simulation av framtiden vi såg var förmodligen en simulation av en redan gjord historia. Allt det som hade hänt i simulationen hade redan hänt, även det som simulerades som ”framtiden”. Serien utspelar sig i självaverket också i en simulering som utgår ifrån Lilys död till det förflutna, där Lily är den enda som har en riktig fri vilja – de andra personerna verkar alla i ”verkligheten” vara slavar inför simulationen – medvetna men ändå följer simulationens förutsägelse av ”verkligheten”. Lilys fd. pojkvän lever i misär efter att Lily lämnat honom sedan tidigare. Sergei vill egentligen ha ett annat liv men följer tvunget sin roll som företagsspion. Forest följer slaviskt sin besatthet av sin dotter. Forest och Katie trodde att datamaskinen simulerade förutsägelse av verklighetens framtid när det i självaverket var en simulering av ett förflutna utifrån Lilys medvetande kopierat i datamaskinen. Nya simulationer går på rundgång i denna berättelse vilket förklarar de sista scenerna när Lily och Forest blir kopierade in en ny simulerad ”verklighet”, där tiden börjar återigen i samma tid från första avsnittet, då också Forest erkänner att deras behållna minnen från deras tidigare tid/liv/”verklighet” var ett val.