Hur många har dött av det kapitalistiska Venezuela?

År 1810-idag
Totalt: 1 355 037

Tidigare sammanställning över kapitalistiska staters brott mot mänskligheten:

Storbritannien (ca 40 milj. döda)

USA (ca 29 milj. döda)

Frankrike (ca 10 milj. döda)

Spanien (ca 72 milj. döda)

Belgien (ca 10 milj. döda)

Venezuela:

Självständighetskriget 1810-1823, Venezuela förlorade en fjärdedel av sin befolkning under kriget: 250 000 (Källa: Matthew White http://necrometrics.com/wars19c.htm [hämtat: 2019-01-26 kl. 23:03])
Inre maktkonflikter och inbördeskrig 1830-1903, under denna 74-åriga maktkonflikt dör hundratusentals soldater och civila: 1 000 000 (Källa: Matthew White http://necrometrics.com/wars19c.htm [hämtat: 2019-01-26 kl. 22:29])


Federala kriget 1859-1863, tusentals dör till följd av kriget: 100 000 (Källa: Matthew White http://necrometrics.com/wars19c.htm [hämtat: 2019-01-31 kl. 22:52]


Inre konflikter 1868-1871, mellan regeringsmakten och konservativa: 3 000 (Källa: Matthew White http://necrometrics.com/wars19c.htm [hämtat: 2019-01-27 kl. 19:11])


Massakern av Cantaura 1982, revolutionärer som möts vid ett läger utanför Cantaura för att planera lämna gerillakampen för att satsa på en politisk kamp blir omringade av regeringstyrkor, ett tiotal mördas genom bomber eller tortyr: 23 (Källa: Robin Rodríguez, Aporrea.org, 2 Oktober 2006 https://www.aporrea.org/ddhh/a25809.html [Hämtad: 2019-02-03 kl. 22.39])


El Amparo-massakern 1988, ett tiotal fiskare massakreras av regeringsstyrkor som försvarade det med att anklaga fiskarna för att vara gerillasoldater: 14 (Källa: https://www.amnesty.org/en/documents/amr53/005/1993/en/ )


Massakrer 1989, folk som protesterar mot högerregimens ekonomisk politik massakreras av regeringsstyrkor – en ekonomisk kris skapad av nyliberala reformer förvärrad av sjunkande oljepriser och korruption, landet fälls för brott mot mänskligheten år 1999 av Inter-American Court of Human Rights: ca 2 000 (Källa: Crisp, Brian F. (1998), ”Presidential Decree Authority in Venezuela”, John M. Carey och Matthew Soberg Shugart (eds, 1998), Executive decree authority, Cambridge University Press. Sidan 157)

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *