Här nedan förklarar jag de 9 fel jag hittat i Henrik Jönsson video ”Felen med elen”. (Uppdaterad 2023-01-26 genom att ha lagt till 3 nya fel)
Fel 1: Påstår att Sverige lagt ner 4 helt fungerande kärnreaktorer.
Nej, det är inte helt sant att de var ”helt fungerande” kärnreaktorer. Ringhals två gamla reaktorer R1 och R2 hade fungerande reaktorer p.g.a. att huvudägaren Vattenfall beslutat att tidigarelägga avvecklingen när en renovering av de två reaktorerna med bland annat nya turbiner redan påbörjats. Den dåvarande styrelseordföranden i Ringhals Torbjörn Wahlborg förklarar detta:
” – Beslutet om en del av de här stora investeringarna togs för flera år sedan när marknaden såg annorlunda ut. /…/ Dessutom är en del av investeringarna helt nödvändiga för att kunna köra fram till år 2020. Det är klart att hade man vetat för fem år sedan att marknaden skulle se ut som den gör idag hade man kanske tagit en del andra beslut.” (källa 1)
På Vattenfalls hemsida svarar företaget på vad orsaken var till att företaget avvecklade R1 och R2 tidigare än planerat:
”Vattenfalls styrelse tog 2015 beslut om förkortade drifttider för Ringhals 1 och 2, av affärsmässiga skäl. Tidigare planerades drift av anläggningarna i 50 år, till 2025 respektive 2026. Beslutet innebar avveckling 2019-2020, sex år tidigare än planerat.” (källa 2)
Varför gjorde Vattenfall då sitt beslut att det inte var affärsmässigt att fortsätta driva R1 och R2 till 2025 respektive 2026? Året innan Vattenfalls beslut år 2015 kom nämligen Strålskyddsmyndigheten med hårdare säkerhetskrav på kärnkraften år 2014, i svallvågorna av kärnkraftsolyckan i Fukushima, som gick ut på att alla reaktorer i Sverige skulle ha en oberoende härdkylning (Källa 3): Före detta ordförande Lars G Nordström för Vattenfall förklarar ytterligare:
” – Den oberoende härdkylningen kostade en massa pengar för oss. Vi hade sju reaktorer igång. En i Ringhals som gick riktigt dåligt och gick på dispens, den hade bland annat rostskador i bottenplåten. Och den hängde ihop med en annan reaktor i Ringhals produktionsmässigt, säger Lars G Nordström i dag till SvD.
/…/
Det var ett rent kommersiellt beslut. Vi satsade på att investera i de fem reaktorer som hade längst teknisk livslängd och där det krävdes minst investeringar för att gradera upp dem, säger Lars G Nordström nu till SvD.
– De fem som blev kvar skulle producera lika mycket el som de sju reaktorerna gjorde från början, lägger han till.” (Källa 3)
Vattenfalls ledning trodde att det fanns en chans att få anstånd för de oberoende härdkylarna men att det inte var säkert att de skulle få det. Den nya ordförande för Vattenfall, Magnus Hall, som beskrivs som en kärnkraftsförespråkare, varnade att det blir svårare att tjäna pengar på kärnkraften i och med att elpriset varit väldigt lågt under en tid, de hade fallit mellan 25 till 30 % åren innan.
Vad det visar är att Ringhalsreaktorerna hade renoveringsbehov, däribland rostskadad bottenplåt, samt krav på investeringar på oberoende härdkylning. Den tekniska livstiden på Ringhalsreaktorerna R1 och R2 bedömdes pga sin ålder högst kunna vara i drift fram till 2025 respektive 2026. Det är alltså inte helt sant att de var ”helt fungerande” som Jönsson påstår i sin video. De var tillfälligt fungerande med behov av renoveringar och investeringar, som innebar framtida kostnader för ägarna.
Hur var det med reaktorerna på Oskarshamnsverket?
Ägarna till Orskarshamns kärnkraftverk hade redan år 2014 informerat om att de tänkte avveckla reaktor 1, och ett halvår senare informerade de att reaktor 2 inte skulle startas igång efter en renovering. Ägarna förklarade varför:
” – Förutsättningarna för elmarknaden har förändrats kraftigt de senaste åren. Historiskt och varaktigt låga elpriser i kombination med effektskatten på kärnkraft medför lönsamhetsmässiga problem för framför allt små reaktorer som 02, sa Eons Sverigechef Jonas Abrahamsson” (Källa 3)
Orskarshamns reaktor 1 och 2 har också av OKG, aktiebolaget som driver kärnkraftverket och som ägs av Fortum och det tyska bolaget Uniper, samma lakoniska förklaring. Det berodde på bristande lönsamhet p.g.a. för lågt elpris i kombination med hög skatt. Ägarna ger inte mer detaljerad offentlig information om vilka behov reaktor 1 och 2 hade, och svensk media har inte granskat mer i orsaken. Det betyder att det är möjligt att Jönssons påstående om ”fullt fungerande” reaktorer stämmer om Oskarshamns två reaktorer. Men vi vet inte eftersom ägarna inte gett oss den informationen.
Intressant i sammanhanget är att enligt dokumentärfilmaren Maj Wechselmann, som tagit del av tysk media som granskat OKG och Siemens renoveringsprojekt av Oskarshamn, så fanns det allvarliga problem med reaktor 1 och 2 och investeringen. Wechselmann beskriver hur den tyska TV-kanalen ZDF intervjuar en anonym medarbetare på OKG som beskriver problemet på följande sätt:
”Anläggningen har aldrig dimensionerats för en så här drastiskt stor påbyggnad. Det fungerar ungefär som om man skulle sätta en Formel 1-motor i en gammal lastbil” (Källa: 4)
Medarbetaren kritiserade även att de tekniker som arbetade med investeringarna saknade kunskap om hur de byggt kärnkraftverket Oskarshamn på 1960-talet. ZDF granskade utifrån ett internt dokument från Siemens där det förekom beskrivning över allvarliga problem med vibrationer i de nya turbinerna som investeringarna byggt. (Källa 4)
Wechselmann menar att det kan vara en av orsakerna till att ägarna plötsligt valde att avveckla reaktorerna, men eftersom det inte bekräftats av ägarna eller att svensk media granskat i ärendet är det svårt att veta med säkerhet.
Slutsatsen är att Jönsson kan ha rätt att Oskarshamns två reaktorer var fullt fungerande, men att Jönsson har fel i att Ringhals reaktorer var det. Om Orskarshamns två reaktorer verkligen var fullt fungerande kräver mer granskning.
Källa:
1) Kritik mot miljardinvestering på Ringhals, SVT, 2015-09-20, https://www.svt.se/nyheter/lokalt/halland/kritik-mot-miljardinvestering-pa-ringhals
2) Frågor och svar om avvecklingen av Ringhals 1 och 2, Vattenfall, 2019-11-05, https://group.vattenfall.com/se/nyheter-och-press/nyheter/2019/fragor-och-svar-om-avvecklingen-av-ringhals-12
3) ”Kommersiellt beslut att lägga ner Ringhals”, SVD, 2022-09-01, https://www.svd.se/a/nWk5Wd/vattenfalls-fd-ordforande-att-lagga-ner-ringhals-var-ett-kommersiellt-beslut
4) ” Gammal kärnkraft rostar sönder”, Maj Wechselmann, Tidningen Syre, https://tidningensyre.se/2020/21-februari/gammal-karnkraft-rostar-sonder/
Fel 2: Påstår att DN:s genomgång om vilka som varit ansvariga för att de fyra kärnreaktorerna kommer till en underförstådd slutsats att ”ingen har ansvar”.
Nej, det artikeln tar upp är att det bara är V och SD som inte har något ansvar, resten har ett ansvar. Jönsson medger längre in i videon (ca 7.21 min) att artikeln har rätt i det, att borgerliga partier medverkat i energiöverenskommerlser som bidragit till avvecklingen av kärnreaktorerna. Jönsson säger (ca 7.52 – 8.00 min) att högerregeringar ansvarat för överenskommelser och skattehöjningar som skadat kärnkraften. Jönsson har alltså inte bara fel i sak, han argumenterar emot sig själv.
Fel 3: Påstående: de som delade DN-artikeln påstår att ”västerpartierna är oskyldiga”
Nej, de påstår är att ”vänsterpartierna” inte är ensamt skyldiga. De delar artikeln och kritiserar högern för att ensamt anklaga vänstern för el-priser skapade av avvecklad kärnkraft. Det är inte samma sak som att vänsterpartierna är oskyldiga. Jönsson visar exempel i sin video vilka bekräftar detta:
Exempel 1: Lorenz Tovatt, miljöpartist, delade DN-artikeln på twitter och skrev: ” Denna artikel bekräftar exakt det jag gång på gång påstått. Marknaden i kombination med politiska beslut så som säkerhetskrav och utbyggnad av elcertifikatsystemet gjorde det omöjligt att behålla reaktorerna. Inte svårare än så.”
Jönsson påstår att Tovatt friskriver den tidigare rödgröna regeringen, men Tovatt skriver tvärtom att ”marknaden i kombination av politiska beslut /…/ gjorde det omöjligt att behålla reaktorerna”. Jönssons första exempel bekräftar inte påståendet.
Exempel 2: Daniel Helldén, miljöpartist, delade DN-artikeln på twitter och skrev: ” Hur gick det till när kärnkraftsreaktorer stängdes? Utmärkt genomgång av DN där högerns eviga lögner om andras skuld kommer på skam.”
Jönsson påstår att Helldén friskriver den tidigare rödgröna regeringen, men Helldén kritiserar högerpartiernas friskrivning av sig själva genom ”andras skuld” och menar därmed att DN-artikeln visar hur högerns friskrivning av sig själv är fel. Hur kan vi veta att det inte är ett förnekade av skuld som Helldén menar? I ett tweet-svar förtydligar Helldén att ”alla har skuld”, alltså även Miljöpartiet även om DN-artikeln kommer fram till att SD och V inte varit med i de politiska besluten som höjde kostnaden för kärnkraften.
Exempel 3: Anders Linberg, ledarskribent på Aftonbladet, skriver på twitter: ” Så högern ljuger alltså om hur det gick till när kärnkraften stängdes? Vem kunde ha trott det? Intressant genomgång i DN.”
Jönsson påstår att Lindberg friskriver den tidigare rödgröna regeringen, men Linberg kritiserade högerns förklaring av hur kärnkraften stängdes. DN-artikeln tar exempelvis upp hur högerblocket förklarat kärnkraftens påverkan på elpriset med begreppet Magdapris med syfte att enbart lägga ansvar på den rödgröna regeringen. Linbergs tweet bör rimligen tolkas som en kritik mot högerns (ensidiga) förklaring som DN-artikeln problematiserar. Tweeten stödjer inte Jönssons påstående.
Exempel 4: Peter Alestig, journalist på Dagens Nyheter, skriver på twitter: ”Mycket intressant genomgång av varför kärnkraftsreaktorer i Sverige lagts ner. Spoiler: att skylla på enbart S-MP-regeringens politik är kraftigt förenklat.”
Jönsson påstår att Alestig friskriver vänstern från skuld, men det Alestig skriver är tvärtom en kritik mot att enbart lägga skuld på S-Mp-regeringen, vilket också DN-artikeln kommer fram till i sin analys. Tweeten stödjer inte Jönssons påstående.
Exempel 5: Tomas Ramberg, journalist, skriver på twitter: ” Intressant och nyanserad historieskrivning (även om ordet ”förtid” i rubriken öppnar för en diskussion i sig med tanke på de ursprungliga avvecklingsbesluten om att stänga till 2010)”
Jönsson påstår att Ramberg friskriver vänstern från skuld, men Ramberg skriver bara att DN-artikeln är intressant och nyanserad. Tweeten stödjer inte Jönssons påstående.
Exempel 6: Owe Nilsson, journalist, skriver på twitter: ” Läsning för alla förenklingskolportörer …”
Jönsson påstår att Nilsson friskriver vänstern från skuld, men Nilsson skriver bara en uppmaning att läsa DN-artikeln till de som förenklar historien om avvecklingen av kärnreaktorerna. Tweeten stödjer inte Jönssons påstående.
Exempel 7: Anders Wijkman, författare, skriver på twitter: ” MUST READ! Utmärkt genomgång av energipolitiken de senaste 20 åren. Verkligheten långt mer komplex än m+kd+sd+l-propagandan under och efter valet gjort gällande!”
Jönsson påstår att Wijkman friskriver vänstern från skuld, men Wijkman skriver att avvecklingen av kärnreaktorerna är mer komplex än vad högerblocket påstod under valrörelsen. Tweeten stödjer inte Jönssons påstående.
Exempel 8: Annika Strandhäll, socialdemokratisk politiker, skriver på twitter som kritik av Jönssons tidigare resonemang om ansvaret till avvecklingen av kärnreaktorerna och länkar till DN-artikeln med följande: ” Nu får ni sluta, det finns dokumenterad fakta för detta händelseförlopp och dessa beslut som idag redovisats av respekterade journalister i en av våra större tidningar. I längden kan man inte hålla på och ljuga på det här sättet som ni gör på högersidan.”
Jönsson påstår att Strandhäll friskriver vänstern från skuld, men Strandhäll skriver att DN-artikeln bygger på dokumenterad fakta och är skriven av respekterade journalister i en större tidning, samt att högerblockets beskrivning av avvecklingen är en lögn. Tweeten stödjer inte Jönssons påstående.
Nu kanske man kan tro att Jönsson glömt sitt ursprungliga påstående innan han började presentera alla 8 stycken exemplen, och att det därför vore lite orättvist att påpeka att han gör felaktiga slutsatser av tweetsen. Men Jönsson slutar sin redovisning av de 8 exemplen med att upprepa det felaktiga påståendet att de dels friskriver vänstern från skuld (”Vänstern är oskyldiga”, 6:46 min) och ”de som påstår något annat är lögnare” (6:55 min).
Källa:
Lorenz Tovatts tweet: https://twitter.com/LorentzTovatt/status/1611663355684556802
Daniel Helldéns tweet 1: https://twitter.com/DanielHellden/status/1611629303652810752
Daniel Helldén tweet 2: https://twitter.com/DanielHellden/status/1611635808804413440?s=20&t=GxfobigoLRVFk2AuOPke3w
Anders Lindbergs tweet: https://twitter.com/anderslindberg/status/1611663698866720768
Peter Alestigs tweet: https://twitter.com/PeterAlestig/status/1611668732539015169
Tomas Rambergs tweet: https://twitter.com/TomasRamberg/status/1611658856513392641
Owe Nilssons tweet: https://twitter.com/owenil/status/1611684528933769216
Anders Wijkmans tweet: https://twitter.com/AndersWijkman/status/1611653330245230593
Annika Strandhälls tweet: https://twitter.com/strandhall/status/1611771512905760768
Fel 4: Vänsterns ansvar till politiken att avveckla kärnreaktorerna nämns knappt i DN:s artikel.
Jönsson påstår att vänsterns ansvar till orsakerna till avvecklingen inte nämns i DN:s artikel men det stämmer inte. DN:s artikel nämner S och Mp:s ansvar några gånger i artikeln.
Exempel 1: ”den avgående S-regeringen [år 2006, min anmärkning] hade nyligen höjt den så kallade effektskatten på kärnkraft för att ta tillbaka en del av överskotten till statskassan. Det var inget som alliansregeringen motsatte sig, tvärtom.”
Exempel 2: ”MP ville lägga ett större ekonomiskt ansvar på kärnkraftsbolagen, både för avfallet och vid olyckor. Enligt miljöpartisterna handlade det om att avskaffa dolda subventioner. För kärnkraftsbolagen blev det ytterligare en minuspost i finanserna. Åsa Romson blev klimat- och miljöminister i Stefan Löfvens regering 2014.”
Exempel 3: ”Dessutom lade den rödgröna regeringen på ännu en höjning av effektskatten”
Källa: Så skapade politik och marknad en perfekt storm som stängde reaktorerna, Dagens Nyheter, 2023-01-07, https://www.dn.se/sverige/sa-skapade-politik-och-marknad-en-perfekt-storm-som-stangde-reaktorerna/
Fel 5: Begreppet Putinpriser betyder förnekelse att ta ansvar för avvecklingen av kärnreaktorerna.
I ett snabbt klipp i videon ser vi Magdalena Andersson prata om Putinpriser, vilket Jönsson tar som ett exempel på politiker som förnekar att kärnkraften påverkar elpriserna, och därmed också sitt eget ansvar till det.
Att Putins krig i Ukraina leder till höjda elpriser i Europa, liksom i Sverige, betyder inte att det faktumet upplöser kärnkraftens påverkan på elpriset. Två faktorer kan påverka priset samtidigt, och det ena utesluter inte det andra. Att använda begreppet Putinpriser är alltså inte ett sätt att automatiskt utesluta andra faktorer om det inte görs aktivt i resonemanget.
Fel 6: Den största skulden för avvecklingen av reaktorerna ligger hos de röd-gröna
Den tredje delen av Henrik Jönssons video bygger troligtvis på Carl Berglöfs (ansvarig för kärnkraftsfrågor hos Energiföretagen Sverige) kritik av DN-artikeln, som i stort sett gick ut på att artikeln inte nämner att Vattenfall ansökt om nya reaktorer när DN-artikeln påstår att inga nya investeringar försökts och att den röd-gröna regeringen stoppade det när den tillträdde 2014, samt att påverkan av den röd-gröna-regeringens sista höjning av effektskatten år 2015 fick större konsekvens än vad som framgick i artikeln (Källa 1). Detta är också något som DN-journalisten Hans Rosén håller med att artikeln borde ha nämnt (Källa 2). DN-artikeln hänvisar dock till en SvD-artikel som i sig faktiskt tar upp hur den röd-gröna regeringen ville stoppa Vattenfalls planer på ny kärnkraft. Jönsson påstår att om det skulle ha varit med i texten i DN-artikeln så skulle det ha visat att de röd-gröna haft mer ansvar än högerregeringen, men det bekräftar snarare att historien är mer komplex och bred vilket var syftet med DN-artikeln. Rosén beskrev syftet att försöka visa en mer bred bild av historien än den som framgick i valrörelsen. Även om Berglöfs/Jönssons förslag som var med i SvD-artikeln skulle ha varit med i DN-artikeln så upphäver det inte den komplexa och breda bilden av att även högern varit aktiv i historiska beslut som skapade förutsättningarna för avvecklingen av de fyra reaktorerna.
En av de mest avgörande förändringarna i kärnkraftspolitiken var när högerpartierna kom överens år 2009 att politiken inte längre skulle påverka kärnkraften direkt utan tog bort de statliga subventionerna och ökade skadeståndsansvaret för att kärnkraften skulle ”marknaden sköta genom strikt kommersiella bedömningar” (Källa 3). Det var högern som öppnade upp att kärnkraften skulle styras av marknaden, vilket också miljöpartiets representant Åsa Romson kommenterade i DN-artikeln som att Miljöpartiet var tvungen att acceptera trots att partiet tidigare varit öppen med att man ville politiskt styra kärnkraften. DN-artikeln citerar Åsa Romson när hon förklarar att miljöpartiet därmed indirekt kunde påverka kärnkraften genom marknaden genom att lägga större ansvar för olyckor och avfall på kärnkraften. (Källa 3) En intressant uppgift om effektskattens påverkan på besluten om avveckling ges av f.d. partiledaren Maud Olofsson som under energikommissionen satt i styrelsen för Svenskt Näringsliv. Hon hävdar att Vattenfall var väl informerad att politiken planerade ta bort effektskatten (Källa 3). Vattenfall var ändock inte intresserad av att ändra sitt beslut om avveckling av reaktorerna. Detta motsäger Jönssons/Berglöfs argumentation att effektskatten var en avgörande faktor. Företagen som äger kärnkraften beskriver kombinationen av väldigt lågt elpris med effektskatten. En mer sanningsenlig beskrivning av orsaken ligger då troligtvis i en rad faktorer som gjorde att ägarna till reaktorerna ansåg att det inte var lönsamt under en längre period. En annan intressant uppgift som missats i DN-artikeln och hos Jönsson är att en av orsakerna var att företagen inte hade något krav på sig från regeringens ägardirektiv att ta hänsyn till samhällets behov av elproduktion och eleffekt – utan behövde bara ta hänsyn till sin egna ekonomiska profitkalkyl (Källa 4).Det var alltså en avsaknad av reglering och en marknadifiering av kärnkraften som banade vägen för avvecklingen av reaktorerna.
I sista delen av sin video radar Jönnson upp en del spridda exempel från den tidigare röd-gröna regeringen, exemplen är upprepningar blandat med nya så som det att miljöpartiet ska ha ersatt två styrelseledamoter i Vattenfall för att påverka styrelsen till att bli emot kärnkraft. Detta motsäger dock den dåvarande ordförande i Vattenfall som förklarar:
” – De har inte som individer drivit företaget åt någondera hållet. Det var känt innan att Kåberger var ifrågasättande när det gällde kärnkraften och det har jag inte haft så mycket emot. Han har ställt frågor om benchmarking, tillgänglighet och effektivitet på ett sätt som har varit nyttigt i styrelsearbetet. Bergman har bidragit en hel del i hållbarhetsfrågor, säger Lars G Nordström.
– Jag vet att att vi redan då, 2015, fick någon fråga om styrelsen var emot kärnkraft. ”Absolut inte”, svarade jag. Vi hade 40 procent av produktionen från kärnkraft.” (Källa 4)
Det visar att det är ett misstag att ta politiker på orden när de skryter om vad de lyckats göra. Vilket tyvärr Jönsson sätter stor vikt i sin sista del av sin video.
Sammantaget är det alltså svårt att enkelt påstå att det är de röd-gröna som bär det största ansvaret för avvecklingen. DN-artikelns syfte att beskriva en komplex och bred bild är mer närmare sanningen än den Jönsson försöker måla upp i sin video. Sanningen är ännu mer komplex och bred än DN-artikeln vilket Berglöf visat, men också andra artiklar så som SvD:s som jag och DN-artikeln nämnt tidigare. Det beror på när i historien man väljer att utgå ifrån, och vad man väljer att fokusera på så kan man peka på en rad olika aktörer som mest ansvarig för avvecklingen; högerpartiernas marknadifiering? Företagens profitkalkyl? Kärnkraftverkens åldersstinna reaktorer? Den röd-gröna regeringens överenskommelse? Regeringarnas ovilja att reglera ägardirektivet? De enda som inte har betydande skuld i detta är Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna, främst eftersom de inte varit med i någon regering eller överenskommelse kring kärnkraften.
Källor:
1) Carl Berglöfs twittertråd som tar upp kritik mot DN-artikeln: https://twitter.com/CarlBerglof/status/1611662110638968832?s=20&t=GxfobigoLRVFk2AuOPke3w
2) Hans Roséns tweet-svar på Carl Berglöfs kritik: https://twitter.com/hasserosen/status/1612385520667041799
3) Så skapade politik och marknad en perfekt storm som stängde reaktorerna, Dagens Nyheter, 2023-01-07, https://www.dn.se/sverige/sa-skapade-politik-och-marknad-en-perfekt-storm-som-stangde-reaktorerna/
4) ”Kommersiellt beslut att lägga ner Ringhals”, SVD, 2022-09-01, https://www.svd.se/a/nWk5Wd/vattenfalls-fd-ordforande-att-lagga-ner-ringhals-var-ett-kommersiellt-beslut
Fel 7: källhänvisning till när S-Mp-regeringen höjde effektskatten
Jönsson har fel angående när S-Mp-regeringen höjde effektskatten år 2015. Han påstår att den höjdes 1 januari 2015. Enligt Svensk författningssamling trädde den dock i kraft den 1 augusti. (Källa: SFS 2015:471)
Källa: SFS 2015:471: http://rkrattsdb.gov.se/SFSdoc/15/150471.PDF
Fel 8: Höjningen av effektskatten av S-Mp-regeringen år 2015 var inte en tredjedel av produktionskostnaden
Jönsson påstår att höjningen motsvarade en tredjedel av produktionskostnaden eller lika mycket som personalkostnaderna. Det är troligtvis en uppgift som Jönsson fått från Carl Berglöfs twittertråd (som jag tagit upp tidigare), eftersom Berglöf påstår det också ordagrant. Men stämmer det? Det verkar vara en uppgift som kommer från tidningen The Local som menar att det är effektskatten som helhet som motsvarar 30 % av ett kärnkraftverk.
Källa: Sweden strikes deal to continue nuclear power, The Local, 2016-06-10, https://www.thelocal.se/20160610/sweden-agrees-to-continue-nuclear-power/
Fel 9: S-Mp-regeringen stoppade inte någon investering av kärnkraften 2014
I videon påstår Jönsson att den röd-gröna regeringen stoppade Vattenfalls investeringar i ny kärnkraftsreaktorer när den tillträdde 2014. Jönsson kritiserade DN-artikelns formulering att det inte synts till någon investering och menade att det inte stämde i.o.m. regeringens stoppande av Vattenfalls investeringar. En ansökan hade skickats in till Strålskyddsmyndigheten av Vattenfall om två nya reaktorer. Nyss rapporterade Aftonbladet och TT att Vattenfall nu i januari 2023 på nytt ansökt om att investera i nya kärnkraftreaktorer. Men Vattenfall förnekade sedan uppgifterna enligt Omni och menade att de inte beslutat att investera i nya reaktorer. Vad Vattenfall menade att de hade gjort var att skicka in en ansökan till Svenskt kraftnät som en del av en förstudie innan eventuellt beslut kan göras. Det fick mig att fundera på om det var en likadan situation år 2014, att regeringen stoppade en undersökning inför ett beslut om nya reaktorer och inte ett redan fattat beslut om investering. Enligt SVT i september 2014 så beslutade Vattenfall att undersöka ”förutsättningarna för eventuella ersättningsreaktorer”, och enligt Mats Ladeborn, ansvarig för kärnkraftsutveckling på Vattenfall, så behöver företaget ”undersöka möjligheterna att bygga där, men ett eventuellt investeringsbeslut ligger långt fram i tiden, åtta till tio år”. I oktober 2014 rapporterar SVT att regeringen S-Mp kommit överens om stoppa ”Vattenfalls planer om att kunna uppföra ersättningsverk om cirka tio år”. I januari 2015 rapporterade Sveriges Radio: ”I två och ett halvt år hann Vattenfall och Strålsäkerhetsmyndigheten bygga upp organisationer som arbetade med förberedelserna för ny kärnkraft, innan den nya regeringen satte stopp för planerna”. Det betyder att min misstanke om att situationen år 2014 var likadan som nu att Vattenfall påbörjat en undersökning, inte en investering, och att det betyder att någon investering ännu inte hade påbörjats så som Jönsson påstår i sin video.
Källor:
Vattenfall tillbakavisar: Inget beslut fattat om ny kärnkraft, Omni, 2023-01-25, https://omni.se/vattenfall-tillbakavisar-inget-beslut-fattat-om-ny-karnkraft/a/zE8E34
Vattenfall undersöker nya reaktorer, SVT, 2014-09-18, https://www.svt.se/nyheter/lokalt/halland/vattenfall-undersoker-nya-reaktorer-1
Regeringen avbryter Vattenfalls planer på nya reaktorer, SVT, 2014-10-01, https://www.svt.se/nyheter/lokalt/halland/regeringen-avbryter-vattenfalls-planer-pa-nya-reaktorer
Totalstopp för ny kärnkraft, Sveriges Radio, 2015-01-23, https://sverigesradio.se/artikel/6074831